I natt konstigt nog för att vara en natt till fredag och tidningarna mycket tidiga så var det mycket trafik igång i samhället. Det var så att jag höll ett vakande öga lite överallt. Men som tur var så hände inget vad jag vet om i varje fall inte ens fått veta i efterhand. Torrt och fint väder.
Tidigt färdig, skönt för hur det än är så märks det att slutet på veckan närmar sig och kroppen vill vila. Hann hem och sova en stund innan det bar iväg till nästa jobb.
Frisörer och kaffe var nattämnena. Själv går jag till frisören varannan månad ungefär, något nödvändigt ont. Helst vill jag slippa beställa tid utan bara kunna slinka in när lusten faller på.
Kaffe är inte min favoritdryck, oftast aldrig mer än en kopp om dagen och jag skulle kunna vara den förutan också. Jag drycker kaffet svart och det ska vara gott, inte alltför svart som bykelut och ännu värre inte för svagt. Tar aldrig kaffe på maten som många gillar så starkt.
Tycks vara varannan natt vad det gäller tidig eller försenad tidning den här veckan. I natt tidig.
Bara + 5 grader i natt när jag klev upp, undrar om det blir nattfrost snart igen. Får väl snart börja sätta i motorvärmaren i tidningsbilen, min egna bil får jag hoppas startar ändå för jag lägger inte ut 4 000:- på det.
I natt hade de döpt om SVD till Årets Dagstidning de ville väl visa att de blivit utsedda till just den titeln.
I natt såg jag två rådjur i en trädgård, som tur var de inte i min egna. Visst de är vackra att se på men inte roligt när de åter upp det man själv vill kunna glädjas åt.
Dåliga köp och boktips var samtalsämnena i nattradion.
Just dåliga köp gör vi nog alla någon gång även jag, men kan inte påminna mig någon större katastrof. Naturligtvis har det varit kläder jag handlat som aldrig blivit använda eller t-shirts som efter första tvätten ändrat form alldeles.
Boktips, åhh det skulle jag kunna ge hur många som helst, är bokslukare och gillar nästan allt utom sicence fiction. Sortera ut en enda bok klarar jag inte, men jag gillar Björn Hellberg och Jan Guillou som författare. Är mycket fassionerad av deras kunskaper och berättarteknik.
En fin och använd gåva jag fick av min äldsta son förra julen har gett mig ytterligare ett perspektiv på böcker. En MP3-spelare, så nu lyssnar jag även på böcker en stund varje dag.
Ännu en natt denna veckan när Micke ringer och säger att tidningen är sen men bara lite säger han, det berodde den här natten på en totaltäckning i Tingsryd.
Lite lätt regn föll hela natten och det var efterlängtat, visserligen brukar jag inte gilla regn på natten för det kan vara nog så besvärligt att hålla tidningarna och sig själv torr, men nu är regnet så efterlängtat så det gör inget att det kommer på natten.
En grävling och två rävar såg jag i natt förutom de sedvanliga hararna och det finns det många av inne i samhället. Den ena räven var jättefin i pälsen men den andra tyvärr en skabbräv, när ska de ta slut.
Ett av nattens ämnen var när man gör missar för att man sovit för lite. Det händer titt som ofta att man gör missar men det har aldrig hänt några allvarligare grejor. Jag minns speciellt en gång när jag hoppade upp ur sängen en natt och var övertygad om att jag försovit mig eller rättare sagt att jag glömt ställa klockan på ringning. Slängde på mig kläderna och hoppade i bilen snabbt som bara den och iväg. Halvvägs in till Lessebo, det var på den tiden vi bodde utanför samhället, kom jag på att det var helgdag en sådan där mitt i veckan. Det var bara att vända tillbaka och krypa ner i sängen igen men det tog en bra stund innan jag somnade igen.
Det kan man verkligen kalla kompensation för gårdagen, i natt hade Micke redan kommit när jag passerade macken på väg ner strax före 02.00. Helt underbart för på så sätt var jag klar redan 04.20 och hann hem och lägga mig en bra stund och det kändes skönt för igår när det blev så snålt om tid så mådde min kropp inte bra. Ingen fukt på rutorna i natt, ganska säkert tecken på att det är slut på det fina vädret.
Ett lugnt och fridfullt samhälle som så ofta annars också såg bara några harar.
Nattens radioämnen var ishockeysäsongen och husdjur. Eftersom jag inte är så där speciellt intresserad av ishockey har jag inte några reflektioner om det ämnet. Husdjur är något som intresserar mycket mera. Jag har i hela mitt liv levt med djur på något sätt, just nu har jag bara hund och akvarie och det räcker för mig numera när jag jobbar så mycket. Ibland har jag samvetskval för att jag är borta så mycket från min lilla vovve men jag skulle ju inte heller vilja vara henne förutan, har haft hund i hela mitt liv. Annars är det så att husdjuren har haft en betydande roll i mitt och min familjs liv. Mest djur hade jag när barnen fortfarande bodde hemma tycker det är en viktig social bit i människans liv och att lära barnen att umgås med djur på ett bra sätt har jag satt mycket högt. Äldsta dottern är väl den som har tagit det där med djur till sig mest av dem och det visade sig i att hon även jobbat med djur under flera år i sin ungdom. En händelse som jag minns som igår var när hon och hennes lillasyster inför en jul när de var väl sådär 4 resp 7 skulle handla julklappar och efter en stund kom de hem igen och ringde på dörren och utanför står de bägge två och Madelene sträcker fram sina Lovikavantsklädda händer och säger ”Mamma, ta hand om den här, den stackarn är alldeles stelfrusen”. I händerna höll hon en stor råtta och med det menar jag verkligen stor. Själv tycker jag mycket om djur på alla sätt men just stora råttor har aldrig varit mitt favoritdjur och jag tar inte gärna i dem. När jag försökte förklara att det fanns bara ett ställe för den och att det var i soptunnan så hade blickar kunnat mörda så hade jag fallit död ner på direkten. Det jag såg och inte dottern, var att råttan var död och inte bara frusen som hon trodde. Det har alltid visat sig att hon i hela sitt liv haft ett mycket stort och rymligt hjärta för djur.
Strax efter 01.30 ringer mobilen. Hej du, säger Micke, otur i natt, jag har fått hälften av buntarna sedan blev det stopp, men jag hoppas att de kommer igång snart igen. Ingen idé att du är nere före 02.30. ringer igen om det blir ytterligare försening. Kryper ner i sängen och lurar till en stund. Micke ringer igen och meddelar att jag kan lägga till ytterligare en kvart. Vad det är skönt att Micke hör av sig, vid försening. Han gör det för att han vet hur tajt jag har det med tid på morgonen och hur viktig varje minuts extra sömn är för mig.
Fem i tre var det lastat och klart för att börja, fick kasta om hela rundan, men det gick bra och jag var klar 05.30.
Lugnt och stilla samhälle och ingen dimma förrän jag var nästan klar, men då kom det destu mer.
Nattpratarnas ämne var hösten, vad vi gör de här fina dagarna och storhandla kontra snabbhandla varje dag.
Fina dagar på hösten försöker jag i mån av tid att vara ute så mycket som möjligt, vill liksom hålla kvar det sista av sommaren så länge som möjligt och visst har hösten så underbart vackra färger och luften som är hög och klar är fantastisk.
Storhandla försöker jag göra en gång i månaden för att slippa springa till affären jämt och ständigt, det blir ändå besök där ganska ofta för frukt och grönsakernas skull.
När jag vaknade i natt så var det ett meddelande och först tänkte jag sena tidningar, hmmm skönt att lägga sig en stund till, kände mig trött, men det var inte om att tidningarna var sena utan att man höll på att samla in pengar till en present till tidningsbudet som brännskadade sig efter olyckan förra lördagen. Hann inte mer än ner förrän tidningarna kom och det var skönt för att sitta och vänta när man är trött är fruktansvärt träligt.
I natt slapp jag dimman och det var härligt för det hade nog varit svårt att hålla sig vaken antar att jag fått stanna många gånger och gå ur bilen och röra mig.
Var tvungen att vända tillbaka till vår högstadieskola ett par gånger i natt, såg tre personer komma ut från grinden där när jag var och vände ute vid Kostavägen och blev orolig att det kunde vara något på gång igen. Men som tur var så var det bara min fantasi som spelade mig ett spratt. Man blir lite extra vaksam när det hänt något och det känns bättre att kolla en extra gång trots allt.
Jaha, så var det dags att dela ut abonnemangskampanj åt SMP igen. De duggar onekligen tätt.
Kraftig dimma i natt igen och nu var jag inte lika pigg som förra natten utan fick kämpa mot att ögonen skulle falla ihop.
Så klart att jag inte heller blev klar så tidigt så jag hann hem och lägga mig inte ens en ynka kvart innan det var dags att ge sig iväg till Kosta.
Favoritfärger pratade man om denna natten bland annat. Tja, för mig har alltid blått varit en favorit åtminstone när jag växte upp. Numera är jag nog mera benägen att variera mitt tyckande men jag tror nog att det ändå lutar mest åt lila och då åt det ljusa hållet.
Det känns verkligen tidigt när klockan ringer redan halv ett på natten. Varför denna tidiga timma, jo när det är totaltäckning är det ett måste för mig för att hinna klart i tid för att hinna till nästa jobb. Det jag tycker är lite trist är att det i morgon natt kommer en abonnemangskampanj från SMP och den ska delas ut till dem som inte har tidningen. Förstår faktiskt inte varför man väljer att göra så. Vore det inte vettigare att lägga det samma natt som vi ändå ska till alla lådor och alla hyreshus, man skulle till och med blada in den i tidningen så vore det gratis för dem.
Inte var det någon stor anhopning av abonnenter av den nya titeln, endast två.
Det var mycket kraftig dimma hela natten genom, men jag kände mig mycket pigg och hade inga som helst problem att hålla ögonen öppna.
Nej, inte nu igen, det är ju bara knappt 2 veckor sedan det var totaltäckning sist, denna gången är det SMP det gäller. Ja, ja bara jag får dem med Kalmarbilen ordnar det sig.
En ny tidningstitel är på gång, eventuella prenumeranter på Dagens Samhälle ska få meddelande i morgon om att det blir vi som bär ut den till dem i fortsättningen. Den ska delas ut 40 torsdagar om året.
Tjocka tidningar i natt, 40-buntar och förstås beror det på reklam i dem igen, två t o m. Det blir bara mer och mer smygreklam.
Att säga nej och det papperslösa samhället talade man om i natt.
Papperslöst samhälle, jo jag tackar jag, det blir bara mer och mer papper. Vi dränks i reklam och hur mycket skrivs inte ut från datorerna bara och mer och mer kopieras till fler och fler. Jag är inte själv någon mönsterförebild men jag försöker i varje fall att använda papper med förstånd och ta till vara på använda papper till kladdpapper.
Att säga nej, jag det är inte alltid så lätt, jag vill ju så gärna hjälpa till med det jag kan, men jag blir mer och mer besviken på människor som tar allt för givet och framför allt att det ska vara så f-b svårt att säga TACK. Jag begränsar mig allt mer när det gäller att ställa upp,
nu är det bara familjen och några få av mina arbetskamrater som får min hjälp när det är något.
Ett ex som fått mig att tänka om och omvärdera mina tankar än när alla mina arbetskamrater på mitt andra jobb kom tillbaka efter enligt dem i varje fall välbehövligt sommarlov så välkomnade jag dem med frukt som jag köpt för egna pengar. Jag hade fyllt ett stort fat och satt in i personalrummet med en liten hälsning om välkommen tillbaka. Tänk att inte ens det kunde alla öppna munnen och säga tack för. Så nu blir det inte några fler positiva överraskningar i varje fall från min sida till dem.
En natt full av hinder kan man gott säga. När jag kom ner och skulle hämta Skodan vid Fröjds stod det en bil parkerad alldeles bakom Annicas och min bil. Inte en chans att trixa sig ut rätt om vi är ganska duktiga på att hantera bilarna. Telesamtal till nattförmannen och han i sin tur fick ringa och väcka upp verkstadsägaren och han kom yrvaken ner och undrade på sitt lugna sätt ”vem kan ha varit så dum att han ställt bilen bakom era bilar de vet ju att ni ska ut på natten”. Men allt löste sig lätt och smidigt tack vare att han hade nyckel till bilen i fråga. Annica hann överhuvudtaget inte märka något eftersom hon inte kommit ännu.
Nästa hinder var en avgrävd gata, fick köra tillbaka och över en gräsmatta för att komma in på gatan från andra hållet. Ja det var inte en villatomt jag körde över utan kommunens gräsmatta men jag kan knappast vara den enda som måste ta den till hjälp eftersom de som bodde i den änden också måste kunna ta sig ut med sina bilar.
Tidningsbuntarna runda som bara den i natt, denna f-b reklam som ligger i dem som gör detta. Hann inte lång bit förrän ett par buntar kom på glid och hamnade på väg ner i mitt knä. Fick lägga om rundan ganska rejält för att bli av med så många tidningar som möjligt där det inte var några trottoarkanter att ta sig upp och ner för.
I natt pratade man om kontrollmani och hur gör vi för att må bra till kropp och själ. Kontrollmani, ja jag har alltid mobilen i vänster ficka och nycklarna i höger och jag kollar alltid en extra gång att jag har dem med mig när jag ger mig iväg. Hemma kan jag inte direkt påstå att jag har kontrollmani utan där är det mera att jag vill veta vad jag har sakerna, jag hatar nämligen att lägga tid på att leta efter något.
Må bra, ja det är viktigt för mig, rätt om det kanske kan tyckas att jobba så mycket som jag gör inte är bra för varken kropp eller själ, men jag har lärt mig hantera det ganska bra under årens lopp. Har börjat äta enligt GI-metoden och det gör att jag mår mycket bättre. Jag är frukt och grönsaksälskare så det var inte så svårt att lägga om matordningen. Sova gör jag förstås för lite men jag kan sova i omgångar och har oftast inte svårt för att somna när jag lägger mig oavsett när på dygnet det är. Har också lärt mig att utnyttja sk microsömn, en värdefull upplevelse, som många fler skulle lära sig. Att må väl i själen är för mig att bry mig om de mina och mina närmaste vänner, känner jag att jag kan måna om dem så mår jag bra själv också.