…….detta jobbet egentligen? Ja, den frågan kunde jag verkligen ställa mig efter den här natten. Snö, snö och åter snö, överallt var det massor med snö.
Det började med att jag fick leta fram tidningsbilen under en stor snöhög, vilket resulterade i att kängorna redan då började fyllas med snö, skulle man klarat det torrskodd så hade man behövt ha vadarstövlar på sig. Tack och lov så är bilen helt fantastiskt att ta sig fram i snö med annars hade det startat med snöskottning också.
Sände en tacksam tanke till att snöskyffeln ligger tryggt i kofferten sedan förra årets snöstorm.
Tacksam var jag också över att jag har bara samhället att dela ut tidningen i för om ifall man skulle köra fast ordentligt så är det inte så långt hem i varje fall.
Inte någonstans var det snöröjt och det kan jag inte på något sätt belasta kommunens gubbar för då det hela tiden mer eller mindre hade snöat och blåst ända sedan i går morse, så den röjningen som de gjorde under fredagen fanns inget spår kvar av. Inte heller av husägarnas idoga skottande vid sina lådor, för jag har duktiga abonnenter. Ingen skugga ska falla över någon människa för hur det såg ut i natt.
Naturligtvis så kom tidningen lite senare än vanligt helt klart eftersom 25an inte heller var vacker att åka på.
När tidningarna väl var packade i bilen så började en färd runt samhället med snön tidvis ymmig och fortfarande blåst som flyttade den lätta snön runt omkring. Ja, lätt var väl tur att den var för annars hade det aldrig gott att ta sig fram över huvud taget. Av spåren att dömma efter mig runt samhället skulle man kunna tro att jag druckit ur minst en pava vin. Men inte ens det nöjet hade jag unnat mig. Det gick väl an att köra rakt fram på de flesta gatorna men när man stannat vid en låda och skulle igång igen var det en rent litet helvete att komma iväg igen, allrahelst där det var uppförsbacke och det är det på många ställen utefter min runda. Det var att backa tillbaka, smyga iväg försiktigt försiktigt, backa tillbaka igen och smyga iväg, ja jag vet inte hur många gånger jag fick hålla på så. Men till slut tog jag mig runt hela rundan, alla fick sin tidning och många många lådor var jag tvungen att kliva ur bilen pulsa mig fram några steg till lådan och stoppa i tidningen. Jag vet att det finns de som inte tycker att man ska göra så, men jag är kanske alldeles för plikttrogen och som sagt ingen abonnent kan lastas för att det såg ut som det gjorde i natt. Jag såg på många ställen att de varit ute sent och skottat upp, men vad hjälpte det.
Sista tidningen var levererad klockan 06.30 och jag var full med snö långt upp på benen och fötterna kändes som svampar i ett par snöfyllda kängor.
Kan inte annat än tacka min lyckliga stjärna att det var natt till lördag som detta hände, så jag inte skulle vidare till nästa jobb utan kunde komma hem ställa mig i en varm dusch ta en kopp te i lugn och ro, läsa tidnigen och krypa ner i sängen för att vakna till snöskottning hemma.