Tidningsbud.nu- Livet ur ett tidningsbuds perspektiv!

…………………och snart kommer den där extra helgdagen som vi alltid har skämtat om Micke och jag när midsommarhelgen närmar sig. Det där med att nu är det slut på extra lediga dagar och vi får vänta ända till november innan det kommer någon igen.
Fortsatt relativt varma nätter och än är jag barfota i sandalerna, hatar att behöva dra på mig strumpor, det skulle mina söner höra……….
Tidningarna är fortsatt tidiga, tänk där ser man att man inte ska oroa sig i onödan för saker, så mycket oro och diskussioner det varit om tryckflytten och när kommer vi att få tidningarna och hur länge ska vi sitta och vänta. Hinner knappast aldrig mer än fylla i körjournalen och kolla så märklappar finns framme lätt tillgänliga förrän buntbilen kommer.
I natt dök frågorna upp om vem man tror blir den minister i alliansregeringen som kommer att göra bästa jobbet och vad man tycker om Kristina Lugns plats i Svenska Akademin.
Minister, ja det valet var inte helt enkelt för mig, jag vill tro att Fredrik Reinfeldt kommer att göra ett bra jobb som statsminister han är en stark person med vårdat språkbruk och en som vågar att vara pappa och man också. Att jag sedan inte kan förringa Carl Bildts roll som utrikesminister är helt klart, han är verkligen påläst och en stor diplomat och ingen som journalisterna kan prata omkull.
Allt för många retar sig på Kristina Lugn och jag ska villigt erkänna att jag gjort det också förut, men jag har lärt mig med åren att lyssna på de människor som jag haft lite svårt att möta och funnit att hon har så mycket att säga oss om vi bara vill lyssna och hon har en underbar lite udda humor. Jag tror att hon kan tillföra mycket i sitt arbete inom Akademin och framför allt så är det ju någon man känner till som tar stol 14 och det är mer än vad man varit van vid tidigare. Det där som jag sa att jag lärt mig lyssna på människor som jag tidigar haft lite svårt att se framför mig, bottnar sig i ett samtal jag hade med min ena son om Thomas de Leva, jag sa att jag hade så svårt för honom, då sa min son att men snälla mamma blunda och lyssna på hans texter. Det gjorde jag och vilken underbar människa han blev för mig då och vilka fina och känslofyllda texter han förmedlar.

……….lagad så fort, för då slapp jag krypa och leta spakar och knappar i Volvon. Tidiga tidningar, ja inte riktigt så tidiga som de andra dagarna men ändå i bra tid. Lugn och fridfull natt och vädret höll sig också snällt.

…………var tvungen att snegla på almanackan och se efter att det inte var fredagen den trettonde för kunde jag nästan trott annars. Rätt om det inte var trettonde så var det i varje fall fredag och för första gången så ville inte min Skoda riktigt som jag ville i natt. Startade som vanligt snällt och inga problem visade sig då. Tidningarna extremt tidiga så glad och lycklig och lite småtrallande lastade jag och tänkte på hur tidigt jag skulle vara klar och sedan komma iväg till nästa jobb och det skulle i sin tur generera i att jag skulle kunna komma hem extra tidigt idag.
Men inte ska man ropa hej förrän man är över bäcken säger ju ordspråket och det är så sant så sant. Efter första stoppet där jag fått kliva ur och alltså lagt växelföraren i parkeringsläget så vägrade den röra sig. En massa kontrollampor hade också börjat lysa. Fick stänga av och sätta igång bilen flera gånger innan jag lyckades lirka i den och komma iväg, tills det var dags för nästa stopp. Likadant igen då ringde jag nattförmannen och beklagade mig och snäll som han var lovade han ut en annan bil till mig med bärgaren. Jag körde iväg och kastade om rundan så att jag inte skulle behöva kliva ur bilen och hann med nästan halva rundan innan bärgaren ringde mig och sa att han var på språng. Fick en Volvo S40. Lastade över tidningarna i den och så var det dags att ge sig iväg. Men någon med långa ben hade haft bilen innan och vad fasiken har dom gömt spaken för att justera stolen på en sådan bil, jag letade och letade där den borde finnas men gav upp. Fick hasa mig fram så långt jag kunde på sätet så jag nådde pedalerna det är tur att jag kör inne i samhället bara. Nästa grej var att hitta hur man sätter på sidolampan, tryckte på den ena efter den andra knappen men inte tändes den inte, inser att jag måste åka ner extra tidigt i natt så jag kan leta efter de bägge sakerna.
Ingen extra backlampa heller, mörkt som sjutton när jag skulle backa, åhhhh vad jag saknade min Skoda. Ytterligare en sak som inte var någon höjdare var bromsarna på den, fick vara glad om jag fick hejd på bilen vid lådorna och inte efter dem.

Ännu en tidig natt och jag njuter i fulla drag av det fast att det fortfarande är lite segt att komma upp, men när man bara skakat lössen av sig så går det bra. En lugn och skön natt utan några konstigheter.
Mycket märkligt, det har inte varit någon ibladning denna veckan, men jag saknar det inte och risken är att det kommer desto mera nästa vecka istället.

Så är då halva veckan avverkad, det är inte klokt vad tiden rinner iväg, det har jag sagt så många gånger förut men jag kan ändå inte fatta att det snart är jul igen. Uppehåll i natt och lika tidigt färdigt som natten innan. I morse tog jag i varje fall tillfället till en timmas sömn innan jag stack iväg till nästa jobb.
Nu är sista sommaruppehållet på tidningen tillbaka igen och det känns lite skönt tycker jag, saknar faktiskt mina ”gamla” vanliga abonnenter när de inte ska ha sin tidning. Det jag däremot inte saknar är när jag får reklamationer som jag inte är mitt fel. Fick en utdelning på en veckotidning i måndags på ett äldreboende och jag la tidningen i lådan och en lapp där jag lämnade ett meddelande att det var en ny abonnent men ändå så fick jag besked att abonnenten inte fått tidningen, sådant gillar jag inte.
Lugna fina nätter då allt bara rullar på utan att något oförutsett händer eller man ser något konstigt, det är faktiskt skönt att dela tidningar i ett samhälle som är så lugnt. Jag vet i katten om jag skulle vilja dela tidningar i en stad, där det hela tiden sker en massa elände runt omkring.
Nattens ämnen var Nordkorea och deras kärnvapenhot, det kan jag inte kommentera eftersom jag helt enkelt inte satt mig in i den frågan. Däremot hösten som var nästa fråga om vad man tycker om den. Jag är en älskare av alla årstider egentligen, visst är det trist när ljuset försvinner och ersätts av mörka långa kvällar men samtidigt så kommer ett lugn över mig när höstkvällarna tar vid. Sommarens långa ljusa kvällar vill man ju så gärna ta vara på för man vet att de inte är så många och det blir gärna lite stressigt eftersom jag vet att jag måste komma i säng tidigt oavsett hur ljust och fint det är ute. Grannar var ett annat bekymmer som många verkar ha. Ärenden som gäller klagomål på grannar ökar markant säger hyresgästföreningarna runt om i Sverige, men tack och lov så har jag inte några sådana problem där jag bor. Sist men inte minst handlade det om barnböcker, favoriter och om man tyckte det var viktigt att läsa för barnen. Min stora favoritförfattare är som hos många andra Astrid Lindgren, jag älskar hennes böcker lika mycket nu som jag gjorde när jag var barn själv. Läsa för barnen är också något jag tycker är viktigt att man gör, tror absolut på att det är språkutvecklande hos dem och förhoppningsvis väcker läsglädje senare i livet hos dem.

Regnet hade öst ner bara en liten stund innan klockan skrällde för uppstigdags, men det höll uppe hela rundan.
Vad det går bra nu, tidningarna så tidiga, så inatt hann jag inte ens ner förrän buntbilen lastat av allt, helt fantastiskt. När klockan var tre, den tid jag brukade hålla att jag skulle vara klar med Hackan förut då hade jag inatt delat ut ytterligare 150 tidningarna, förstår ni då hur glad jag är. Klar innan kl fyra och det passade mig ypperligt eftersom jag hade lovat bort mig en timma på fritids på morgonen, så nu hann jag upp och städa klassrummen innan jag skulle rycka in och jobba där.
Nattpratarnas ämne i natt var bla Hagamannen, eleverna ska bestämma mera vad de vill se och göra för kulturaktiviteter, första dagen på nya jobbet, apropå de nya riksdagsmännens första arbetsdag i riksdagshuset igår. Sist och inte minst var det kommentarer runt ett forskningsarbete som visar på hur farligt det är för kvinnor att jobba natt.
Om jag börjar med Hagamannen och hans 14 års fängelsestraff, det är på tok för lite enligt min mening, vad jag egentligen tycker att han ska ha för straff tål nog inte ens att skriva här, det får bli upp till var och en som läser att fundera över. Elever och bestämma, både ja och nej, det är klart att när de blir lite äldre att de kan få bestämma inom givna ramar vad de vill göra för kulturellt men inte ska de få ta hela kakan, säg den som får göra det på sin arbetsplats. Första dagen på nya jobbet hoppar jag över, det är så länge sedan den dagen var att det är knappt jag minns hur det var.
Men däremot har jag funderat en hel del över det där med kvinnor och nattjobb. Att bröstcancerrisken ökar, barn föds för tidigt, för små barn mm mm var något som kom fram i forskningsrapporten. Visst det kan ingen förneka att det sliter på kroppen att jobba på nätterna men med det samhälle vi har idag så måste faktiskt några göra även det. Och jag har tänkt och tänkt att det är konstigt att jag överhuvudtaget lever, överviktig, röker, jobbar för mycket, ständigt för lite sömn, nattarbete. Efter att jag följt debatten på nätet om tidningsbudsjobbet så känner jag att det vet i katten om det är kvinnorna som far mest illa av att slita med åtminstone budjobben på natten, det måste vara männen om man får tro på vad som skrivs.

Det är måndag morgon, nej natt är det verkligen nu när jag kliver upp, lite svårt att få in rätta sömnrytmen, men det löser sig säkert efter ett tag. Bara nio plus när jag stack iväg men 13.5 när jag kom hem, tre timmar senare.
Tidvis regn, ibland lätt duggregn ibland öste det ner.
Rätt om det är lite jobbigt att komma upp 45 minuter tidigare än förut så är det ändå skönt att ha gott om tid på sig och framför allt verkar det fungera bättre med tiderna vi får tidningarna.
Nattpratarna tog upp de kraftigt höjda trafikböterna, och där är jag lite kluven för jag tror tyvärr inte att det hjälper med högre bötesbelopp utan att det handlar om en attitydförändring och det vet i katten hur man ska komma tillrätta med det.
Ett annat ämne var om man oroar sig för klimatförändringarna, och det är klart att det grubblar jag mycket på. Extrema väderförhållanden, värme långt fram på hösten, vad ska man tro hela atmosfären tycks rubbad. Kanske får vi flytta fram julen en månad om vi ska kunna glädjas åt snö på julaftonen.
Det tredje ämnet var skolmaten. Många tycker att skolmaten är dålig och säger att det inte går att äta den. Men det tror jag är undantag att den är så dålig utan jag tror att det är bortskämda barn istället som är vana att äta skräpmat. Tack och lov så var det faktiskt många av de som hörde av sig till programmet som också tyckte som jag.

Tisdag
Klockan ringde 4.30, lika bra att ha gott om tid på sig. Gick en runda med en ledsen vovve, hon märkte redan igår kväll när jag packat väskan att något var på gång.
Lite frukost, diska, bädda och vänta in kollegan från Oskarshamn som åkt tidigt och snällt passerar Lessebo för att plocka upp mig.
Strax efter klockan sex ringde telefonen och en glad röst talade om att hon snart var framme, det var bara att kliva i bilen och köra ner till ICAs parkering där vi kommit överens att mötas. Färden till Hässleholm gick smidigt under trevligt småprat. Kollegan har kört tidningar mer än dubbelt så länge som jag har gjort. Som alltid när två arbetskollegor möts har man mycket att prata om. Det var inte svårt att hitta till konditoriet där vi skulle träffa de andra, men däremot snurrade vi många varv för att hitta en långtidsparkering och det verkar inte som om man kunde parkera mer än högst 48 timmar i Hässleholm. Efter flera varv runt järnvägsstationen gav vi upp och ringde ”chefen”. Ett lugnande besked gav han att vi kunde parkera på Tidningsbärarnas område han skulle visa oss vägen dit när vi fikat. Lättade över detta parkerade vi bilen och gick till konditoriet. Där väntade redan en av de andra som skulle med. Hon hade åkt både buss och tåg för att komma hit. Strax efteråt kom de nerifrån Malmötrakten dit och vi fikade medan vi inväntade ytterligare en man.
Sedan startade färden till Göteborg med ”chefen” som chaufför i minibussen. Resan gick under gemytligt småprat om olika jobbsituationer vi mött under åren. En obligatoriska kissepaus naturligtvis, eller med lite finare ord en bensträckarpaus blev det i Falkenberg.
Vi var framme strax efter kl 13 på Hotell Scandic Crown Polhemsplatsen. Checkade in i var sitt rum, jodå du läste rätt varsitt rum, bara det var något som jag aldrig kunnat drömma om, brukar alltid vara så att man ska dela rum med någon helt främmande människa. Det är alltid skönt med en ”egen kuppe”, särskilt för mig som alltid vill kliva upp tidigt på morgonen och då känna att man måste ligga kvar och vända och vrida sig bara för att, ja du vet ta hänsyn till den andra. Det blev en snabbvisit på rummet men definitivt ingen tid för att packa upp något för sedan bar det iväg till den gamla stadsdelen Haga där vi åt lunch på ett mysigt ställe och sedan tog en promenad i den vackra stadsdelen.
Tack för att det var så fint väder på eftermiddagen för på så sätt fick vi en underbar skärgårdstur. På kvällen åt vi en god trerättsmiddag på hotellet och där fick vi bla smaka på en helt ljuvlig chilichoklad som efterrätt. Ett härligt gäng där ingen behövde känna sig utanför utan alla skrattade och pratade glatt med varandra, ja helt enkelt ett härligt gäng. Min kväll avslutades efter middagen för jag var såååååååååå trött, medan några av de andra drog ut en runda på stan.
Onsdag.
Efter en skön natts sömn utan att klockan ringde ilsket vid ettiden så var det dags för hotellfrukost som alltid är lite speciell åtminstone i mina ögon, mycket att välja på och så möjlighet att sitta länge och bara njuta av maten. Efteråt det bar det iväg med taxi till Feskekörkan för att se all möjlig sorts fisk. Vilda gissningar snurrade bland oss över de olika fiskarna, tur att det fanns expertis där att tillgå. När vi kom ut därifrån så hade regnet slutat så vi gick tillbaka ner till GPhuset där vi skulle tillbringa större delen av dagen. Vi välkomnades och fick se och höra om hur de behandlar reklamationer, efter en fikapaus så följdes av en utförlig beskrivning av hur man hanterar själva budorganisationen, de hade precis som i Malmö svårt med rekrytering av tidningsbud, något som för mig som är från ”landet” känns märkligt för här är vi som jobbar mer eller mindre som gamla inventarier vi håller på år efter år.
Efter en lunch i GPs matsal så bar det över gatan till VTDs lokaler och en uppvisning av hur deras distrikt arbetas fram med hjälp av GISsystemet ett system som killen som visade det lovordade men där meningarna som jag förstår går isär ute hos andra företag. En egen reflektion runt det systemet är nog att visst är det bra och går snabbt att göra om distrikten men kanske det går lite för fort och att det skapar problem som irriterar buden, kanske skulle man ta vara på budens egen kompetens istället mera, det är ju de som ser hur verkligheten är trots allt. En öppen dialog mellan bud och distriktsläggare kanske skulle vara en bra tanke. Nu är jag väl medveten om att det inte är alla bud som det skulle fungera med, för det finns där som på alla ställen de som bara ser till sitt egna och har svårt att blicka över en helhetsbild. Men med duktiga medarbetare i alla led så hittar man säkert bra och försvarbara lösningar på problemen som dyker upp på vägen.
När vi lämnat VTD fanns det en liten stund över och den tog jag och några andra till vara att vila lite innan dagens höjdpunkt besöket på Göteborgsoperan. Promenad från hotellet till operan och kvällen började där med en förrätt och huvudrätt som vi njöt av under småprat och sedan var det att bänka sig för att se Cats en föreställning som vi alla njöt i fulla drag av. Härliga dansare som smidigt rörde sig som katter på scenen, njutningsbar musik och skönsjungande röster gjorde att vi upplevde detta som väldigt mäktigt och inget som knappt någon av oss brukar uppleva i vår vardag. Dessert och kaffe avnjöt vi i pausen av föreställningen.
Efter föreställningen promenerade vi upp till Avenyn och strosade där en stund innan vi satte oss och tog en öl före promenaden tillbaka till hotellet där sängen väntade på oss.
Torsdagsmorgonen tog de flesta av oss det lite lugnt njöt hotellfrukosten i lugn och ro för att sedan packa och checka ut fram på förmiddagen. Packade in oss i minibussen för att bege oss hemöver men först ett besök på Universeum, ett center där naturvetenskap och teknik blandas till något alldeles extra. Där fick vi se allt från fjällvärldens fauna till regnskogens drypande växtlighet. En upplevelse som jag i varje fall varmt rekommenderar inte bara barnfamiljer utan det har lika mycket värde för även för oss vuxna.
Allt roligt och trevligt har sitt slut och även vår resa så nu var det bara att återigen sätta oss i bussen och fara neråt Skåne. Efter en lunch utefter vägen hem så kom vi till Hässleholm igen och där skiljdes våra vägar åt, en tog tåget hem igen och vi två från östra sidan satte oss i bilen för att ta oss en hel del mil hem till vårt egna.
Kollegan från Oskarshamn och jag snackade mycket om upplevelserna vi haft på vägen hem. Vi var rörande överens om att vi haft tre helt fantastiska dagar med mycket upplevelser och en chef som servade oss med allt. Vi sa att detta kommer att bli ett minne vi tar med oss mörka höstnätter, kalla och snöiga vinternätter, ljuva vårnätter och även under de ljusa fina sommarnätterna. Ett varmt tack sänder jag till chefen för det hela som gav oss tidningsbud några oförglömliga dagar i Göteborg och som fick oss att känna att vi har ett stort värde även om vi är yttersta länken i en lång kedja. Tack snälla, du var inte bara chef, du agerade också som chaufför, problemlösare, guide, passupp mm mm listan på dina kvaliteter kan göras hur lång som helst och jag kan bara hoppas att du också fick lite glädje av dagarna tillsammans med oss bud med olika livserfarenheter i bagaget.