Sitter här just nu och minns tillbaka två år.
Vid den här tiden fram mot kvällen hade jag precis gått en kort runda med vovven för de talade om att en storm var på väg in över Sydsverige.
Jag minns att jag strök gardiner ämnade nämligen dagen efter börja städa ut julen. Det hade som i år varit en ovanligt mild vinter och julstämningen hade haft lite svårt att få fäste. Telefonen ringde, min dotter sa att de åkt till Hovmantorp för att hämta hem ena dottern som var där hos en kompis. Mamma det blåser så kraftigt nu att om det skulle bli strömlöst så kan du väl åka över till våra två andra barn för de kanske blir rädda om strömmen går. Visst svarade jag och fortsatte stryka. Plötsligt gick strömmen och kom tillbaka i några omgångar. Stormen var över oss i full styrka på i det närmaste nolltid. Ämnade sätta mig i bilen och ge mig iväg, då telefonen ringde igen och dottern sa att vi har klarat oss hem men fy vad otäckt det är på vägarna, träden far ner som sticker kors och tvärs.
Det blev att plocka fram ficklampan och stearinljus och sätta sig i köket och sätta på radion i MP3-spelaren och på med öronsnäckan och lyssna på nyhetssändningarna.
Det var en kuslig känsla att sitta ensam med hunden jämte sig och lyssna till stormens framfart. Det brakade och knakade hela tiden och inget såg man.
Barnen ringde med jämna mellanrum för att höra hur jag hade det, skönt med omtänksamma barn. Plötsligt ringde äldste sonen, han bor i lägenhet nere i centrum av Lessebo. Mamma, sa han, taket har blåst av på huset jag bor i. Han hade legat och halvlurat lite på soffan och vaknade av ett enormt brak och ringde till grannen som bor tvärs över gatan och frågade om han hört något. Då tittade grannen ut och ropade i telefonen, taket är borta på huset du bor i.
Snart stod vi utan telefon också, så enda kontakten med omvärlden var den lilla MP3-spelaren. Såg att grannar var ute och kollade med ficklampa men jag insåg att det var ingen idé att kolla förödelsen förrän det blev ljust ute för jag kunde i varje fall inte göra något i mörkret och blåsten.
Drar mig till minnes att jag kollade ut med ficklampan innan jag gick och la mig och fick se att enda trädet som jag hade på min lilla tomt låg kullslaget snett ut över gatan.
Stormen bedarrade så smått och jag kröp ner för att sova.
Den syn som mötte mig när morgonens ljus kom går inte att beskriva. Tänk vad några timmars storm kan förändra ett helt landskap. En landskapsbild som det tar en hel generation innan den är återställd.
Ja detta var liten återblick men nu ska jag återgå till natten som gått som tidningsbud.
Varmt som vanligt för årstiden + 7,4 men ändå inte så varmt som det var för två år sedan då hade vi några dagar då det var över + 9 grader, det var innan stormen slog till. Lite lätt duggregn inte heller något ovanligt och jag har ännu inte hittat någon statistik över nederbörden nov –dec.
Tidiga tidningar som vi brukar bli vana vid nu, ska faktiskt åka ner 5 minuter tidigare natten som kommer, men då är de väl försenade förstås.
Runda buntar och så denna glättiga plast, sämsta tänkbara kombination. Det var att rycka plasten av alla buntarna om det skulle finnas den minsta lilla möjlighet att få tidningarna att ligga lite stilla i bilen.
Nattens ämnen var naturligtvis om Carl Bildt och hans optioner. Jag fattar inte varför man ska hålla på och tjafsa om allt möjligt. Ska vi ha politiker idag på riksnivå så får vi nog inse att de är människor de också och har haft ett liv innan de blir valda av svenska folket. Ska bli intressant att följa det hela runt utrikesministern och jag kommer inte att avundas de som i framtiden ställer upp som politiker på riksnivå för de kommer att granskas av massmedia in på bara kalsongerna/trosorna.
Nästa ämne var nätpoker efter den tragiska händelsen som återgavs i massmedia i helgen. Förbud ropar en del men nej det tror jag inte alls på, det måste trots allt vara varje människas ensak om de vill spela eller inte. Däremot kanske, jag säger kanske det skulle finnas någon sorts registrering av nätpokerspelarna så att det finns något som säger till om de spelar för mycket pengar så att någon kanske hörde av sig till dem om de verkligen har råd att spela för så stora pengar. Nej, det lät dumt, det måste nog vara så att det är varje människas ensak.
Så var det en för mig konstig fråga, vilket var din bästa julklapp. Det skulle jag aldrig kunna betygsätta.

