Tidningsbud.nu- Livet ur ett tidningsbuds perspektiv!

Någon grad kallt gjorde att det var riktigt knöligt på vissa gator och framför allt vid postlådorna. Det gör att armar och axlar är rejält trötta efter en runda på bara tre mil. I natt fick en säger en lapp i lådan för att det var dåligt skottat. Hade ju fått ut några sådana av nattförmannen.

Ämnen i natt, ja som vanligt var det flera men bara ett som kräver kommentar från mig. Det var Internet och hur man använder det. Jag måste erkänna att jag använder det till mycket, ja nästan till allt. Skriver min blogg, betalar räkningar, handlar, kollar och skickar

mail, besöker forum och söker information.

I natt var min senaste insändare med i SMP, den om halka i skopans spår.

Jag är trött på snöandet nu, jag vill, stampar foten hårt i golvet, ha vår. Fåglarna gör ju så gott de kan, sjunger för full hals men vad hjälper det när snön fortsätter att dala ner och gjorde gatorna hala i natt. Höll sig strax under nollan gjorde temperaturen också.

Förresten glömde säga igår att någon hade nog lekt sig av vägen här ute i Djurhult på söndagkvällen. Hjulspår rätt ner i snårskogen och lite avskavda stammar vittnade om det.

Tja, tidningarna var i rätt tid i natt också så på den fronten kan jag inte klaga. Klaga gör jag däremot över att det börjar bli dåligt skottat, men jag ringde till nattförmannen så han skickar ut lappar till natten så det blir några som får i sina lådor av mig om de inte hittat snöskyffeln.

Ja så var det om den perfekta mannen, det ämnet kom på tal i natt efter att det tydligen varit någon debatt om att männen tagit över för mycket av kvinnornas beteende. Men det håller jag inte med om, det är väl jättefint att män idag vågar vara pappor lika mycket som kvinnor är mammor. Barnen behöver faktiskt både en pappa och en mamma, i varje fall behöver de en förälder som vågar vara förälder.

Sista ämnet i natt var att ta fel på dag. Många roliga historier kom in till radion och jag skrattade gott åt många av dem och kan själv bara instämma i hur hemskt det är när man själv råkar ut för det. Minns än med rysningar min mardrömsliknande historia om när jag tog fel på tiden som jag berättat om tidigare här.

Så kan jag inte låta bli att konstatera att med röda bokstäver stod det på första sidan i SMP att Lessebo kommun satsar ytterligare 23 miljoner i Kostas byggnationer. Om det tycker jag inte och är trots allt glad att jag kan läsa att det finns politiker som röstade mot det, synd bara att de inte var fler. Spekulera med våra skattepengar är inte rätt. Har roat mig med att räkna på vad bara dessa miljoner kostar var och en i kommunen.  Enligt SCB så var den totala folkmängden i kommunen dec 2006, 8099 personer, det innebär att var och en kommuninvånare satsar 2840:- bara på denna utbyggnad med hotelldelen i Kosta. Alltså satsar bara vi i min familj nästan 30 000 kr. Jag för min del hade nog valt att satsa den summan i lite säkrare spekulationersaffärer. Till detta kommer allt annat som redan har satsats plus en kraftig utbyggnad av infrstrukturen. Hmmm skakar kraftfullt på huvudet, och hoppas verkligen att detta kommer att gå vägen för annars så kan nog vår lilla kommun räkna med ett katastrofalt läge.  Det finns ju andra aspekter också på detta. Man tvingar den ena nämnden efter den andra att spara pengar och att det i sin tur drabbar kärnverksamhet som kommunen enligt lag är skyldiga att tillhandahålla, men hur människor som jobbar inom dessa sektorer mår pga den arbetsbörda som läggs på dem eller hur de som dessa ska betjäna mår är det ingen som verkar bry sig speciellt mycket om. Ytterligare en sak är hur ska Lessebo kommun i framtiden kunna säga nej till de företag som finns här när de vill bygga ut, eller för andra företag som vill etablera sig här när man väljer att stötta en ort och deras ”brukspatron”.

………..nej då inte alls tungt som Povel sjunger utan jag var riktigt pigg och alert.

Runt nollan och snö i luften igen. Först lite stilla och sparsamt med flingor sedan ökade det på allt mer innan rundan var klar.

Tidningarna var i tid. Han som var med mig i veckan för att lära sig åkte med Skruvbilen i natt, han ska lära sig den rundan denna veckan för att köra när hon är på semester sedan. Och när hon kommer hem är det min tur att få ledigt.

Nattens ämnen var abort – tro, TV- och radioutbudet och så böcker förstås, bokrean startar ju nu.

Abortdiskussionen hade vi bara uppe för någon vecka sedan så den frågan hoppar jag över. Däremot så var den andra om radio och TVs utbud intressant. Det man undrade var om deras utbud riktar sig allt mer till ungdomar. Ja, åtminstone TVs utbud, tycker för egen del att det blir sämre och sämre program. Radion har jag på hela dagarna när jag är hemma men lyssnar väl bara si och så, däremot på natten är radion ett fint sällskap och där tycker jag nog att det är bra åldersfördelning rätt om jag kan märka att det är en del som ringer in är mycket unga men för det mesta har de fina tankar och funderingar.

Så var det böcker, ett kärt ämne för mig som är mer eller mindre lästokig. Jag läser det mesta och det är endast ett fåtal böcker som jag lägger undan och inte orkar ta mig genom.

…………men temperaturen hade stigit några grader.

Ännu en lugn och fin natt, lite folk ute och gick mitt i natten men det var äldre som säkert var på väg hem från någon festlighet. Ljus flödade ut från ganska många hus i natt så en del hade nog passat på att njuta lite festlighet nu när det var lönehelg.

Tidningarna var i riktigt bra tid så jag hade avklarat min runda till klockan fyra så nåde den som klagar över att inte de får tidningarna i tid på morgonen. Bättre kan abonnenterna knappast ha det än som det är nu, de allra flesta nätterna så har alla hunnit få sin tidning före klockan fyra och stora delar av abonnenterna har tidningen före klockan tre.

Det är konstigt att när man väl har bestämt sig för några semesterveckor, då längtar man alldeles extra mycket efter ledigheten, men ännu får jag stå ut några veckor till. Men är det som vanligt så rusar ju tiden bara iväg och vips är man där. Ska bli sååååååååååå skönt så.

Så var jag då åter ensam i bilen i den mörka natten. Tidningarna var i bättre tid i natt i varje fall så jag fick min sköna sömn en stund i varje fall innan storstädningen tog vid på andra jobbet.

Jag hade oroat mig lite för snön till denna natten efter att det blåste och snöade under gårdagen men det var inte några större problem. De allra flesta hade skottat ordentligt.

Lite kylslaget var det fortfarande, termometern visade på minus fem när jag stack iväg och det blåste fortfarande en snål vind.

För övrigt var det en lugn och fin natt.

Som tidningsbud ensam i natten så har jag mycket tid över att fundera över saker och ting. Det mesta blir bara ensamma tankar och inget mera, men ibland så känner jag att jag vill vidarebefordra dem till flera.
En sådan tanke som etsat sig fast i mitt inre är det där med snöröjning och halka.
Nu får ni inte ta det som kritik mot snöröjning på något sätt för det fungerar mycket bra i mitt lilla älskade samhälle i varje fall.
Det som däremot upptagit mina tankar är det hala som blir efter att man röjt snö. Traktorn/hjullastaren kommer där med skopan och skjuter snön framför sig och vad blir kvar? Jo, en fullständigt blankpolerad yta som är superhal i de flesta fall.
En halka som jag och med all säkerhet många med mig upplever som riktigt obehagligt. Till mina reflektioner i samband med detta är, hur många arm- och benbrott sker varje vinter för att några halkar omkull på denna glatta yta? Har någon, någonsin räknat på vad det kostar samhällsekonomiskt?
Nu är jag inte någon uppfinnarjocke eller förståsigpåare utan bara en funderare som undrar om det inte skulle gå att göra något där på skopan så det blev en lite räfflad yta istället i spåren efter skopan?

Inga Björk

Ni som troget läser min blogg undrar förstås varför jag inte skrivit något igår. Men sanningen att säga så har jag nu tre dagar haft med mig en som ska lära min runda och då har jag fullt upp att hålla koll på så att inget missas. Jag har ju även haft någon att prata bort nattimmarna med så då blir det inget lyssnande på radion heller.

Tidningarna har varit si så där runt en halvtimma sena alla tre dagarna som han varit med, dåligt inflytande kanske. Det i kombination med att ha en ny att lära upp har gjort att rundan har tagit så mycket längre tid att min åtråvärda sömn innan nästa jobb helt försvunnit och det har verkligen märkts. Har varit helt slut när jag kommit hem från andra jobbet. Att det då är storstädning där pga sportlovet gör ju sitt till naturligtvis.

Den här natten var det som sagt snö från alla håll, mest från sidled. Det blåste med andra ord så in i nordens. Drivorna växte sig stora särskilt ute i Djurhult vid sjökanten. Som tur var så är det samtidigt kallt så snön var lätt att forcera, men hur kommer det att bli i natt?

………..och inte kunde jag stanna hemma och vänta heller eftersom jag skulle ha med mig en vikarie som ska lära sig mitt distrikt inför min semester. Men det blev inte riktigt så sent i varje fall. Min vana trogen så kör jag första natten som någon ny är med och så får den personen köra resten av nätterna.

Plus 0,5 grader i natt men lite lätt frost på backen. Tidningarna i bra tid, men vad i katten har de sysslat med på samhället i natt. Tre hus och tre bilar nedklottrade, detta meningslösa klotter. Unga människor som förstör sitt liv genom att dra på sig jättekostnader, för det är minsann inte billigt att lacka om bilarna. Kan de verkligen ha något innanför pannbenen när de bär sig åt så. Knappast.

Som rubriken skrevs så kan ni kanske förstå att ett av nattens ämne var Zlatan. Blev glad när så många som ringde in hade samma uppfattning som jag har, krusa honom inte, han har burit sig fel åt och då hjälper det inte hur bra han än är. Divalater som han har kan vi bara inte tillåta för då visar vi ju bara att det är ok att trotsa de regler som man själv en gång varit med om att sätta upp.

Cancer och matvanor. Ja nog tror jag att man kan hålla en hel del cancersjukdomar borta med rätt matvanor. Men däremot är jag inte rätt person att avgöra i hur stor grad.

Sista ämnet var mobbing. Jag har skrivit om det förut så jag väljer bara att notera att det var ett av ämnena för annars blir jag sittande här hela kvällen för att skriva.

Lördagsnatt igen veckorna bara rusar förbi och vet ni vad nu är ljuset framme hela 9,5 timmar om dygnet nu. Om en månad är det vårdagjämning!!!

Knöligt i natt också att köra, visserligen är gatorna nästan helt fria från snö nu så lite bättre var det allt mot gårdagsnatten.

Nya skyltar har kommit upp på pelaren vid Konsums parkering. Ibland måste jag faktiskt ta mig en riktig funderare om det verkligen är vettigt att lägga pengar på att byta ut de som redan fanns när det inte kommit till några nya firmor där.

Ett gäng med ”små” tuffa killar drog runt på samhället, de var framme vid OK och kollade runt där, öppnade skåpet där vatten och luft står kollade, skrattade och skränade. Men om det var min blick på dem som gjorde att de inte hittade på några dumheter där, eller jag hoppas att de var så förståndiga av sig själva att de inte hade något i tankarna. Men betvivlar ganska starkt det eftersom de varit och placerat ut konor mitt i på 25:an senare.

Mycket funderar jag på när jag kör min runda natt efter natt, man hör något talas om på radion och så funderar man vidare på det, eller har det varit någon fråga som dykt upp i annat sammanhang som man grubblar vidare över.

Två sådana frågor har jag funderat lite extra över denna vecka. Dels så var det den stora frågan om klimatförändringarna. Hörde att Göran Persson fått ett norskt pris för sitt arbete med miljöfrågorna. Bra mycket bra tycker jag det är när människor uppskattas för sitt engagemang i stora viktiga frågor för oss alla. Men det som gör mig lite fundersam är hur man kunde välja mellan just då G Persson och någon höjdare från USA, ja det var någon mer kommer inte på just nu vilken, jo förresten var det inte den där förre skådespelaren Arnold Schwarzenegger. USA som vägrar skriva på Kyotoprotokollet, då funderar jag starkt på hur man ska kunna få någon pris för sitt miljöarbete som jobbar politiskt i ett sådant land.  Likaså hörde jag att USA gick i spetsen för några världsomfattande konserter under året som skulle vara just för att uppmärksamma klimathotet. Hmmmm, är det måntro lite dåligt samvete som gror där eller är det bara som så ofta annars att man ska försöka vara bror duktig.

Nästa fråga som fått mig att fundera mycket den här veckan är det där med utmattningssyndrom eller som det i dagligt tal kallas att ”gå i väggen”. Läs nu att jag inte förringar på något sätt de som hamnar där och kan tänka mig att det är ett litet h*vete de lever i som är där. Men, som domarna i Let´s dance säger, så måste jag ändå få låta mina tankar om det flöda. Varför har det blivit så aktuellt på senaste åren? Varför drabbades inte våra förfäder av det? Varför är det så många unga människor som drabbas? Det finns många frågor runt omkring det hela. Är det en sanning med modifikation att det är jobben idag som gör så många utbrända eller är det vår hektiska fritid som gör det?

Många säger att förr hade de det bra då var kvinnorna hemma och skötte om hemmet och hade hur mycket tid som helst för att göra det idag så måste kvinnorna jobba utanför hemmet och ändå ta hand om det mesta hemma. Jo, visst är det så att många har ett dubbelarbete idag men våra förfäder fostrade oftast 10-12 barn, hade tvätt att ta reda på efter alla dessa utan hjälp av tvättmaskin, tumlare och torkskåp, de fick oftast ligga vid någon sjö och klappa sin tvätt ren i iskallt vatten för sådana nymodigheter som både varmt och kallt vatten i kranar på olika ställen i hemmet fanns inte ens i deras tankevärd. Många fick bära vatten långa vägar för det var få förunnat att ha en egen brunn på tomten. Ville man ha varmt vatten var det att sätta på grytan på spisen som eldades med ved som krävde sin man att fixa fram. Maten som skulle mätta alla munnarna lagades från grunden det var inte bara att köra till affären för att fylla på med lite snabbmakaroner och en bit korv, bären hämtades i skogen till sylten, inte från en hylla i affären, brödet bakades hemma i mån av att det fanns något mjöl att baka av. Kläder lappades och lagades på tills det inte gick att se vad som var original längre.

Jag skulle kunna fortsätta att rabbla upp hur mycket som helst som vår äldre generations kvinnor tog hand om och deras dagar var säkert sprängfyllda med arbete rätt om de inte jobbade utanför hemmet. Förutom detta hade de säkert en ständig oro för sjukdomar som skulle rasera i familjen, hur de skulle över huvud taget ha någon att sätta på bordet och mätta en hungrig barnaskara. Ändå så verkade dessa kvinnor klara sig från problemet med ”att gå i väggen”. Varför? Ja det har jag funderat på många gånger. Var det så att de var nöjda med det de hade och strävade inte efter att ha mer än att de klarade dagen?

Är det så att dagens moderna människa har det allt för bra, vi blir aldrig nöjda, ska bara ha mer och mer, vi kan inte längre stanna upp och njuta av det lilla eller stora som är gratis i livet.

Nej då jag är inte någon bakåtsträvare men kanske måste vi i varje fall försöka tänka lite mer på vår egen hälsa och vad den sätts i relation till. Är det så viktigt att ha det senaste i teknikväg, två bilar, sommarstuga eller husvagn gärna bägge delarna och att barnen har så mycket leksaker att de inte har en aning om vad de egentligen har för något, eller vore det bättre att vi gav varandra tid. All denna strävan att vara steget före grannarna kostar på i både tid och hälsa. Tekniska utvecklingen är bra ja jättebra i mångt och mycket men måste vi vanliga hänga med i det, måste vi ha ny mobiltelefon bara för att det kommit en ny modell med ytterligare lite finesser som egentligen inte har något som helst med telefoni att göra.

Jag för min del tror att det är alla dessa måsten som knäcker dagens moderna människa. Vi måste gå på kurser för att utveckla oss själva samtidigt som barnen kräver att vi ska skjutsa dem till än den ena än den andra aktiviteten. Vi måste arbeta så mycket för att klara av lånen vi tagit för att ha finaste bilen, största TVn, bästa och flottaste köksutrustningen, kunna resa så långt bort som möjligt på semester och komma hem helst dagen före jobbet så det inte finns en endaste chans att varva ner lite på semestern och förhoppningsvis komma tillbaka med nya friska krafter istället är många sönderstressade av allt som ska hinnas med de få semesterveckor som vi har nu för tiden.

Kanske ska vi tänka till lite och känna efter är detta verkligen nödvändigt, skulle vi klara oss med lite mindre måsten och kanske få må bättre.

Ja visst jobben tar mycket tid från oss, vi måste jobba under stressigare situationer än de gjorde förr, men få av oss behöver slita ut kroppen på tunga jobb idag som våra föräldrar fick göra. Arbetstiden har sjunkit under årens lopp, semestern blivit längre och många av oss har fria lördagar något som var få förunnat ens när jag var barn och det är inte såååå länge sedan faktiskt. Ingen vill ha tillbaka de tunga, smutsiga jobben som de flesta var tvingade att jobba med för att överleva, men kanske var det i varje fall bättre för människan att jobba hårt, vår kropp är avsedd för att användas. Många har i dag ett stillasittande jobb som gör att vi måste lägga ner av vår lediga för att röra på oss och ännu mer tid försvinner från den tid vi skulle ha över till att ta hand om varandra.

Sömnproblem drabbar många idag, en källa till att många känner sig utarbetade förstås helt naturligt, men är det också en del i att vi inte är kroppsligt trötta när kvällen kommer utan bara ”trötta i huvudet”.

Det som skrämmer mig allra mest trots allt är att det är så många unga människor idag som redan är sjukskrivna och än värre har sjukbidrag pga utbrändhet. Hur kan det bara ske? För mig är det ofattbart men jag är väl lite dum i huvudet förstås som inte begriper att det lika väl kan drabba ung som gammal. Men försök förklara för mig hur någon som knappast satt sin fot på arbetsmarknaden redan kan vara utbränd av jobbet. Är det kanske så att kraven som ställs från arbetsmarknaden att helt plötsligt ska man underordna sig någon annan, passa tider, komma överens med andra människor på jobbet blir för tufft för dagens unga människor. Hukar mig ordentligt nu för jag känner hur hurringarna flyger över huvudet på mig, men tänka är fritt i vårt land, bara så att ni vet.

Än värre är det att man börjar snacka om att det finns skolbarn som är utbrända, nej, det går jag bara inte på. Har det inte gått lite mode i ordet eller är det ett led av att vi vuxna jobbar allt mer för att som jag tidigare skrivit om, kunna skaffa oss alla måsten som nu ger sig uttryck i att barnen inte orkar hänga med längre. Kanske de behöver den där föräldern som finns till hands när det känns lite extra jobbigt. Eller är det så att barnen inte längre får en chans att bara vara barn. Eller är det så att de matas avsiktligt eller oavsiktligt av vuxenvärlden runt omkring. Allt elände som händer runt omkring i vår värld har ju kommit oss så nära nu utan att vi har en chans att värja oss många gånger. Som barn levde jag nog i en rätt skyddad värld, ingen TV som basunerade ut en massa elände. Visst är det bra att barn är medvetna om vad som händer ute i världen men måste de matas med detta hela tiden. Håller föräldrarna koll på vad barnen tittar på egentligen? Måste barnen se på dokussåporna som är fulla av intriger mellan människor, nej det tycker jag inte är rätt program för dem att se.

Phu, nu har jag vräkt ur mig en massa om detta ämne och slutar med att detta kan vi väl inte skylla Alliansen för i varje fall, det har ju blivit så populärt att skylla allt på dem. Men se de har inte suttit vid makten under dessa år då livet så drastiskt har förändrats att få klarar av att leva på en lön. Snacka om kvinnofälla, vad är detta då en riktig människofälla skulle jag vilja påstå.

Men min slutsats i det hela är att det inte alltid går att skylla på arbetet som den enda bidragande orsaken till att så många drabbats av utbrändhetssyndromet.