Tidningsbud.nu- Livet ur ett tidningsbuds perspektiv!

I natt låg dimman över rundan, inte så tät att det gav några problem. Ett par grader varmt var det också visserligen pendlade det ner mot nollan uppe i Kosta men det blev aldrig halt.

Nu funkade kupevärmaren i varje fall, skönt för det kommer säkert kalla nätter igen.

Lite rådjur var det uppe på vägarna i natt annars var det en lugn natt på alla sätt.

Det enda jag hoppas på nu är att det blir bättre tider med tidningarna till veckan för veckan som gått har det inte varit en enda natt som de kommit i rätt tid.

25 minuter sena tidningar löd SMSet i natt.

Lite lätt irriterande är det också att komma till tidningsbilen och finna den helt igenisad åter en natt. Men nu tog jag i varje fall med mig kupevärmaren hem för att se om det är den det är fel på. Kan också konstatera att den funkar så det blev ett samtal till ansvariga på bilverkstan så nu ska det kollas upp. Hoppas verkligen att det blir ordning nu. Det är aldrig roligt för någon att börja med att skrapa rutor och i synnerhet inte för oss tidningsbud som ska ta bilen mitt i natten. Min kropp mår inte heller så där vidare bra av att sätta sig i en kall bil natt efter natt.

Termometern visade på minus fem men hann faktiskt sjunka till minus nio på sina ställen utefter rundan. Ingen halka i varje fall, jo småvägarna är lite halkiga men så länge det är så här pass kallt är det ingen större fara.

Det var fullt förståeligt att tidningarna var sena från tryckeriet när man såg buntarna. De var runda som en korv ibladade med en tjock blank katalog som absolut inte ville ligga kvar i tidningen. Hopplösa att vika blir tidningarna också på så sätt.

Det dök upp lite nya abonnenter i natt också framför allt på VK.

Förseningen berodde nog på väglaget från Karlskrona kan jag tänka mig för det var halt på sina ställen i natt. Snöade gjorde det också och attan vad trött jag blev ett tag. Som tur var så ringde min ena dotter och pratade en stund så jag piggnade till. Tur hade vi också vad det gällde mottagning på mobilen för det klarade sig en bra stund innan det klippte av. Tror att jag i varje fall ska lägga med handsfree igen i bilen på natten.

La en lapp till Fröjds för att de skulle kolla upp om det är något galet med kupevärmaren eller om det är fel tid inställd för kupevärmaren har inte varit igång och värmt upp bil och lenat av rutorna. Hoppas verkligen att de kollar i bilen för annars så har jag ingen bensin till rundan som kommer för lampan lyste ilsket och talade om att det snart var bensinslut.

Oj oj vilka problem de haft i trafiken i Stockholmsregionen igår kväll och natt. Snökaos och nedfallna träd som blockerade vägarna. Kunde inte låta bli att tänka att det var väl tur att inte de drabbades där uppe av stormen Gudrun eller Per för då hade de väl suttit fast ute vid vägarna fortfarande.

Så var nattens ämne naturligtvis Astrid Lindgren vår folkkära författare som skulle fyllt 100 år idag. Man fick ringa in och tala om vilken som var favoritboken och helt klart vann Bröderna Lejonhjärta.

……….ja det är vardag för oss tidningsbud. Denna gången var det att tidningen var 25 min sen. Bara att ställa fram klockorna och vända på sig och somna om, det är tur att jag tillhör den sortens människor som kan somna om. Kanske har det att göra med att man som dubbelarbetande tidningsbud mer eller mindre alltid lider av konstant sömnbrist så kroppen tar alla chanser att sova. Skönt är det i varje fall att det funkar så.

Om gårdagens natt var kanonfin så var inte denna natten lika fin. En temperatur som höll sig runt nollan och snö till och från. Ännu så länge så har inte grusvägarna blivit halkiga men asfaltsvägarna var lite si och så med.

Ja det är faktiskt sant, det är bara 39 dagar kvar tills ljuset sakta börja återvända, kan någon fatta vad tiden tar vägen, eller är det bara jag som börjar bli gammal? Nej, det vill jag faktiskt inte riktigt hänga med på, jo vissa dagar kan jag nog känna mig som om jag vore en bra bit över pensionsåldern medans andra dagar är jag tonåring igen.

Natten som gått var i varje fall en lugn och fin natt med ner till minus sju uppe i skogarna runt Kosta med en fin stjärnhimmel nästan hela tiden.

Vilket samtalsämne de hade i natt då, om smörgåstårtor. Ja, inte var det fel på ämnet som sådant men man blev ju så hungrig för vad än en gammal kock snackade illa om smörgåstårtor så är det gott.

Älgparken i Grönåsen har fått upp julljusen också liksom alla ljusen i Kosta. Men jag tror nog att ägarna till älgparken får stå för kostnaden själva medan vi kommuninvånare står för upplysningen i Kosta.

Lite harar skuttade omkring i natten och en skock rådjur betar på Fetebomarkerna, det är väl de enda djuren som kommer att beta där på ett bra tag framöver enligt beslut av myndigheterna.

Igår kväll oroade jag mig faktiskt lite för hur väglaget skulle bli i natt och det visade sig att oron var obefogad. Det blev ingen halka trots att temperaturen pendlade runt nollan och det regnat och snöat kvällen före. Tack för det.

Lördagnätterna är det inte några funderingar på radions nattprogram, den här natten är ju till för lyssnarna och deras önskemusik så jag har inte mycket att reflektera över. Jo, en sak och det var hur kan man vara så urbota dum som 08 att man sätter sig i en bil och åker till Skellefteå för att handla en pizza där man bakat in hamburgare med pommes. Det ska naturligtvis vara stockholmare till en sådan sak. Jag minns visserligen i min gröna ungdom att vi kunde åka från Åryd till Bergsnäs för att köpa korv med bröd, men det är lite skillnad på körsträcka.

Det är tätt mellan totaltäckningarna av VK nu på hösten. Den enda fördelen med totaltäckning är att man natten efter tycker att rundan går fort och det är inte så konstigt för totaltäckningen innebär ju ca en timma extra tid och då är åtminstone jag ganska stel i kroppen när jag kliver ur bilen och axlar samt armar känns möra efter allt fladdrande efter olika tidningar i bilen.

Vädret var i varje fall bra, sju -åtta plusgrader och lite lätt regn, men värre väder väntas till natten som kommer, blixthalka varnas det för.

Tja, inte var det något speciellt ämne i natt som intresserade mig eller var det kanske så att jag var tvungen att koncentrera mig på vilken tidning som skulle i vilken låda så jag helt enkelt inte hann tänka efter.

Noterade trots det en nyhet i natt om att nu ska vi inte äta rött kött längre, farligt farligt, max 500 gr/vecka och ingen färdiglagad mat av rött kött typ korv. Ja ska vi följa alla dessa kostråd då är det lika bra att sluta äta.

Minusgrader eller i varje fall runt nollan gjorde att det var dags att skrapa rutor igen på tidningsbilen och fick veta av ett annat bud i Lessebo att uttaget för min och Skruvs bil var trasigt men att de beställt elektriker som skall fixa det. Men när? Om jag inte minns alldeles galet och det brukar jag sällan göra så var det trasigt redan i slutet av förra vintern och då är det konstigt att man inte fixat det förut. Ja ja, bara inte halva vintern hinner gå innan det är användbart igen.

Tidningarna var i bra tid och om jag inte haft min ”lilla” omväg att köra så hade jag hunnit med en hel timmes sömn istället för den halva timmen, men bättre än inget. För i morgon blir det ingen sömn på morgonen för då är det totaltäckning av VK igen.

Vädret var också bra och väglaget.

Nattens ämne var de nya moderaterna och deras skandaler, miljöbilar och riktiga vänner.

Jag upprörs inte så mycket som många andra av politikerskandalerna som det kallas, visst tycker jag att många av dem har gjort fel. Men säg den svensk som kan bli politiker idag om de skulle börja granska det där med svartjobb. Inte jag i varje fall.

Miljöbilar, mycket bra tycker jag att det kommer mer och mer för en sak som vi alla måste hjälpas åt med är att rädda vår jord så att de som kommer efter oss har någon jord att leva på.

Vänner, riktiga sådana, finns kanske inte så jättemånga som man ofta tror att man har. Det är oftast först när man verkligen behöver dem som man upptäcker vilka som är just riktiga vänner. Det har jag bitter erfarenhet av.

Sedan kan jag bara inte låta bli att kommentera det otäcka våldsdådet som inträffade på en skola i Finland igår. Det hemska är att det kan hända likaväl här i Sverige och på vilken skola som helst. Det finns allt för många som mår så dåligt så de kan göra en sådan här handling. Den största boven tror jag är att massmedia blåser upp det så stort, det gör att människor som går och mår dåligt och bygger upp ett hat på något sätt tror att de blir lite mediahjältar om de gör så grova brott. Många runt om oss går som tickande bomber och vi alla måste nog vara betydligt mera observanta på våra medmänniskor och räcka ut en hand till hjälp när vi märker av de destruktiva stämningarna.

Minusgrader visade termometern i natt och hmmmm ännu ingen kontakt igång för motorvärmarna. Efter regnet igår så var det ordentligt fastfruset på rutorna men dubbdäcken låg på. Det var tur det för annars hade jag inte klarat rundan i natt. Varför inte det då? Jo, för det kom snö och inte lite heller och på kort tid. Klarade mig med fint väder upp till Kosta och när jag var i Källeskruv så började det komma en och annan snöflinga i luften och när jag kom till Muggehult så var det en alldeles massa snöflingor i luften och sedan snöade det så in i nordens så jag såg bara en 5-6 meter framför mig på de krokiga grusvägarna tillbaka ner igen. Det fortsatte att formligen vräka ner snö hela vägen tillbaka ner till Lessebo och stundtals var flingorna stora som femkronor. Normalt sett så brukar lamporna på taket på bilen lysa genom bra och ge skaplig sikt även om vädret är dåligt men i natt hjälpte det inte. Tröttande för ögonen att ha flingorna dansande framför ögonen och så vindrutetorkarnas monotona svepande över rutan.

Men i natt var i varje fall vägen helt avstängd även uppe ifrån skogarna så jag behövde inte treva mig ner till Kosta läger. Nattchefen ringde mig när jag var på väg tillbaka ner och frågade hur det hade gått i natt med tidning till dem på skjutfältet, jag hade ju förvarnat honom om det natten innan att det skulle bli problem. Men samtidigt kom jag på att deras vaktmästare på Kosta läger bor på min runda så jag bad honom att han skulle be dagpersonalen ringa och höra om jag kan lägga deras tidning hemma hos honom och han tar med den upp istället under tiden vägen är avstängd.

Inga speciella ämnen som gav några tankar i natt på radion men en nyhet som upprörde mig. En person som har dömts för mord och till råge på allt ett så kallat hatmord har blivit antagen till läkarutbildning och rektorns svar upprörde mig minst lika mycket när hon säger att de kan inte stänga av honom från utbildningen trots att det krävs när man ska gå utbildningen att man kan känna empati och sätta sig in i andra människors situationer. Personen som sökt och blivit antagen till utbildningen hade undanhållit uppgifterna att han suttit av ett straff för detta mord som han begått.

Tre underbara rävar såg jag i varje fall innan snön började vräka ner och den första var säkert samma som jag stannade och hade en pratstund med för några veckor sedan utanför Fagerhult för han kom upp på vägen, sprang över och så satte han sig likadant i vägkanten och bara tittade på mig när jag kom.

Regnade gjorde det hela natten, visserligen inte så häftigt men tillräckligt för att vindrutetorkarna fick jobba. Tidningarna fortsätter att komma så där bara lite sent även denna veckan men tillräckligt för att mina fattiga minuters sömn på morgonen krymper och det får resten av dagen lida för, tyvärr.

Inte nog med att den lilla förseningen gör att sömnen krymper i natt försvann den helt för att som jag pratat så håller man på med Orreforsvägen och i natt var det stopp. Det som retade mig lite var att de inte hade stängt av vägen från det jag kom ut uppe i skogen utan jag kom glad i hågen körande ner mot Kosta läger och var visserligen lite fundersam över att de tagit bort en massa vägmarkeringar. När jag skulle svänga in första vägen till Kosta läger så var det en vägbom där. Vad nu då, tänkte jag. Är det militära hemligheter på gång, eller? Men jag kom ner på andra vägen och kunde lägga i tidningen i lådan deras. Fortsatte ner mot Kosta samhälle och när jag kom fram till flygfältet då var vägen helt avstängd. Jäklar sa jag för mig själv. Det var bara att vända och köra samma väg tillbaka och tråkla sig ner genom skogen igen och sedan ta tidningarna som skulle lämnas av sträckan ner till Kosta från andra hållet för där var inte hela vägen avstängd. Från det hållet stod det att Orreforsvägen var avstängd från den 5:e till den 25:e nov. Detta innebar en halvtimma extra i tidsspillan.  Ringde nattförmannen och förvarnade honom på att det kommer att bli extra tid nu ett tag. Inga problem med det tack och lov.