Tidningsbud.nu- Livet ur ett tidningsbuds perspektiv!

Lördagar är härliga dagar för mig, tänk er själva att komma hem efter några timmars jobb på natten och krypa ner i sängen och få sova utan att någon klocka skramlar och säger det är dags att stiga upp. Få vakna alldeles av sig själv igen utsövd ja något i varje fall. Kunna kliva upp och ta det lugnt och bara mysa vid frukostbordet. Det är värt att jobba de övriga dagarna i veckan hektiskt bara för att få känna den underbara känslan som det är dessa lördagsmornar.Att även veta att lördagkvällen så kan jag vara uppe så länge jag vill, rätt om det sällan blir så för tröttheten kommer oftast ifatt, men bara vetskapen är värd en hel del.

Men det var ju inte det jag skulle skriva om utan hur natten varit. Jo, tack den har varit lugn, runt tre grader varmt, inget regn.

Smyckakatalogen som skulle delas ut till abonnenterna i natt ställer inte till hälften så mycket problem som de där lösbladen som är abonnemangskampanjer. Visserligen är de glatta bägge två och har lite svårt att hålla sig på plats i bilen men katalogen får man tag i lätt en och en, medan lösbladen får man slicka på fingrarna mellan varenda för att få tag i ett och ett. Det är tur att det inte är ”tidningshandens” fingrar som man behöver slicka på för de är fulla av trycksvärta. Vantar på händerna, nej det får bli rejält kallt om jag ska sätta på mig något på händerna och i så fall blir det en torgvante på högerhanden.

I natt var det härlig musikblandning i önskenatten, det är så stor skillnad vilken det är som håller i programmet vilken sorts musik de släpper genom.
Väljer att ge er ytterligare en dikt av min far istället för ett ord på vägen. Ska bara flika in först att min son jobbar på hemsidan där vi kommer att publicera fars dikter och berättelser lite pö om pö.

Dikten jag ger er idag här visar på hur jordnära min far var. Jag återkommer ofta till just denna dikt i mina tankar och tror att den säger det som många av oss känner inför livets slut.
DU HAR LEVAT OCH DÖTT SOM EN KARL

13 april 1980 av Ernst Häll

Börjar med den viktigaste händelsen, mitt nionde barnbarn föddes sent igår kväll. Grattis till lille Laban.
Så var det då nattens övriga händelser. När jag kom ner till tidningsbilen stod det ett hjul lutat mot förardörren. Hmmm, inte vet jag om det var mitt eller inte men jag lastade i varje fall in det i kofferten på bilen så nu är där fullt. Hade tänkt att jag skulle ringt under dagen till Fröjds och kollat så det verkligen var mitt men det glömde jag naturligtvis bort tills det var för sent för dagen. Typiskt mig.

Plus sex grader och lite lätt duggregn även i natt.

Nu är det bara 23 dagar kvar tills det vänder och blir ljusare, tänk vad fort tiden går.

Nu börjar det också lysa lite stakar och stjärnor i fönsterna utefter rundan, varmt och inbjudande.

I går natt var det de små djuren som var ute i rörelse, mössen alltså, i natt såg jag älg för första gången på länge.

Vägarna är fortfarande mjuka och ack så skitig bilen blir, snart väger den säkert minst tio kilo mer. Slut på vattnet till spolaren bak också så den rutan är sååååååå skitig nu.

Det var inte mycket till ämnen i natt, jo det är klart att det var ämnen men inget som intresserade mig. Jag hade i och för sig bara mina tankar hos min son med sambo och deras lille nyfödda så det kanske gjorde att ämnena fick stå åt sidan.

Det händer så mycket elände runt om i världen så hälften vore nog. Det händer mycket även på hemmaplan, inbrott hos däckfirmor, inbrott i villor nu senast på gatan där min son med familj bodde förut, skadegörelse på högstadieskolan och där hade även en elev snott bilnycklarna från en lärare och tagit dennes bil och kört. Vad katten är vi på väg?
Slutar för dagen med en liten adventsdikt av min far.
ADVENT

December 1981 av Ernst Häll

Det kan verkligen vara tvära kast i vädret, igår natt ner mot minus tio grader och i natt var sex till sju plusgrader. Snön har regnat bort och det fortsatte att duggregna lite under hela natten.

Vägarna var skapliga, på några ställen lite is kvar men annars var de bara och lite mjuka förstås, som jag befarade.

Tidningarna kom i skaplig tid.

Djuren fortsätter att hålla sig borta, de flesta i varje fall såg två möss springa över vägen och den vita rumpan på ett rådjur.

Nattens ämnen var om kramar, flourtanter och bilder. Kramar handlade om man brukar krama sin chef. Min chef för tidningarna är knappt att jag vet vem han är så han har inte fått någon kram av mig och chefen på kommunen beror väl på i vilket led man ser chefen där om personen har fått kram eller inte. På tal om flourtant så var frågan om man saknade flourtanten. Vadå, saknar i vårt område så finns minsann flourtanterna kvar, jag är en av dem på min skola. Känner mig mycket nöjd detta läsåret för det är det första året som ingen elev ens i de högre klasserna som säger neeeeeeejjjjjjjj, när jag kommer utan alla sköljer utan knot. Brukar annars vara så att de små är jätteglada när jag kommer men vart efter de stiger i ålder så brukar det vara strul med dem, de brukar gnälla över flouret, springa iväg och gömma sig och bete sig allmänt larvigt. Men kanske de elever som är just nu ar insett hur viktigt flouret är för deras tänder och senare i livet även deras ekonomi, för det är inte direkt billigt att gå till tandläkaren. Sist av ämnena var vilken bild som man tagit som är årets bild för just mig. Nja, jag vet inte om jag har någon speciell sådan bild i år. Det finns några bilder som jag tog på Lucys och min resa till Italien som blev riktigt bra, speciellt de som togs på hemvägen genom Schweiz.
Jag har gjort många dumheter och det tänker jag fortsätta med. Det är de som är kryddan i livet. Birgitte Bardot

Brrr, i natt var det riktigt kallt ute. Det började med sex minusgrader när jag stack men på sina ställen var det minus tio grader.

Skaplig tid fast det var onsdag.

Djuren håller sig borta, kanske de sover sin skönhetsömn när jag passerar deras revir.

Vägarna var bra i natt mycket tack vare att det var så pass kallt, men jag undrar hur det ska bli natten som kommer. Risken är stor att småvägarna kan vara ordentligt hala och är de inte hala så är de säkert mjuka efter frostnätterna. Men det återstår att se. Det är ingen idé ta ut bekymren i förväg.

Nattens ämnen var om man håller igen på pengarna nu när det är så finanskris. Jag själv lever inte annorlunda nu än jag gjort tidigare, så länge jag har jobb så finns det ingen anledning att förändra något tycker jag. Någon måste ju handla så hjulen hålls igång. Nästa ämne var hur vi ska sälja Sverige utomlands. Det har jag faktiskt inte funderat särskilt mycket över.

Så var det om man vågar bli gammal? Inte har man så stort val när det gäller den biten, för äldre blir vi alla. Men visst känns det ruggigt att det sker så många missar inom äldrevården men samtidigt så får vi inte veta allt det som är bra. Men hur jag skulle vilja ha det den dag jag inte längre klarar att bo kvar hemma är ett äldreboende på landet där man har lite djur och möjlighet att odla lite, då skulle jag trivas. Men tyvärr är det ingen som tänker i de banorna av politiker som bestämmer.

På kinesiska skriver man ordet ”kris” med tecknet för ”fasa” och tecknet för ”möjlighet”.

I natt var ordningen återställd, med andra ord tidningarna lite försenade och uppe på det så skulle vi dela ut reklam. Nja, reklam vill man kanske inte kalla det men jag tror nog att de som får det i sina lådor uppfattar det som sådant. Det var abonnemangskampanj för SMP. Det är segt sådana här nätter och minuter läggs till minuter och i slutänden så har det gått en hel del extra minuter.

Det var inte riktigt så kallt i natt utan bara tre minusgrader och lite lätt snö i luften. Fortsatt väldigt lugnt på djurfronten.

Nattens ämne handlade om gårdagens ”snökaos” förstås det drabbade ju Stockholmsregionen och frågan löd kom du till jobbet. Att ta sig till jobbet kan ibland vara besvärligt även här nere men jag har aldrig ännu så länge inte kommit till jobbet vare sig det gällt tidningsbudsjobbet eller mina andra jobb. En gång för ack så många år sedan så var det så besvärligt väglag med snö och kraftig blåst att jag inte hann hela min runda innan det var dags att tänka på nästa jobb. Jag vet inte hur många gånger jag fick skotta mig loss men hur det än var så fick de flesta sin tidning i varje fall, sedan var det att återvända hem för att byta om till nästa jobb och då fick jag parkera bilen ute vid stora vägen, bodde på Fetebo då, och traska genom snödrivorna för att komma hem och så bara att vända åter till bilen efter en frukost och klädombyte. Det värsta för min del var inte mitt egna pulsande i snön utan att jag hade äldste sonen i bil på väg ner till Kristianstad och militärtjänstgöring där. Det var före möjligheten att hålla kontakt via mobiltelefon. Det var en lycklig mamma som fick samtal att han kommit fram utan större missöden.

Nästa ämne handlade om mobiltelefoner och användarvänligheten på dem. Många äldre skaffar sig mobiltelefoner och det är inte alltid så lätt att lära sig alla funktioner på dem och ska sanningen fram så har jag inte lärt mig allt som min mobil klarar av, men det viktigaste fixar jag i varje fall och det är att ringa med den. Sista ämnet var ett ganska uttjatat ämne tycker jag, för det har varit uppe flera gånger och det var om vad man skulle vilja jobba med om man hade möjlighet att byta ut det jobb man har idag. Eftersom det varit uppe så många gånger och jag har svarat på frågan då så nämner jag bara en härlig telefonör som ringde in i natt och kom med sitt önskemål. Hon ville flytta 27 ljusår bort och där öppna en restaurang och laga mat, för det var hennes största intresse i livet. Tilläggas ska kanske att tanten som ringde in var 83 år. Låt mig få vara så pigg i tankarna när jag är så gammal.
Att våga är att förlora fotfästet en liten stund, att inte våga är att förlora en bit av sig själv.

Idag var det lite kallare, hela sex minusgrader och ack så gott att sätta sig i varm bil. Inser att det är tur och arbetsbesparande att ha kupevärmare för i tidningsbilen hade det inte lenat av hela framrutan när jag kom ner så det hade säkert suttit ganska rejäl hinna på rutan.

Tidningarna var i bra tid i natt och vägarna var fina att köra så rundan tog ingen extra tid.

Det var dåligt med djur i rörelse i natt som många andra nätter nu senaste tiden.

Vattenläcka är det tydligen här i Djurhult på Ankaregatan eller dess närhet för stora delar av den gatan var som en skridskobana.

På tal om vattenläcka så har jag skrivit till ansvariga på kommunen, både tekniska chefen och politiker i berörda nämnd om vattensvinnet på 30 %, idag fick jag svar, ett svar som närmast kändes som om tekniske chefen trodde det var ett barn som gjort skrivelsen. Svaret jag fick var utformat som om jag inte begriper något alls själv. Men vi får se vad det bär hän från min sida.

Ännu mera om vatten, vägen där vattnet står över, är allt lite lurig nu, för om man inte passar sig i halkan där så finns risk att man får ett kast och hamnar vid sidan av vägen och där sitter man nog fast ordentligt för där är rejält med vatten samlat.

Äntligen är det klart med nedgrävningen av ledningarna till fjärrvärme uppe på Kosta läger så vägarna är farbara igen genom området.

Det är konstigt att så fort Stockholmsregionen drabbas av ”oväder” då kan man gå ut med sändningar från trafikradion en gång i halvtimman men bara då, precis som om det är viktigaste området i landet. Men kanske det är som en som jag pratade idag på telefon med sa att det förstår du väl att de måste göra det, stockholmarna kan ju inte köra bil, de tror ju att det är ok att köra lika fort fast det är svinhalt på vägarna. Kaos kallas det. Mmmm, tyvärr tror jag att det finns en tendens att sprida sig ut över landet det körsättet.

Nattens ämnen var inget som väckte några tankar alls hos mig, möjligtvis det där med att postens VD avsagt sig sin höga lön. Det är också ett sätt att få folk att tycka att han är bra, men vem kan inte avstå sin lön om man samtidigt uppbär miljoner i pension om året.

Däremot har jag funderat mycket på en annan sak nu flera dagar som jag känner att jag vill dela med mig av. Man snackar så mycket om hur farlig stressen är för oss människor och det tror jag fullt och fast på att den är. Ändå fortsätter vuxna att stressa barn i tid och otid. Hur många barn får inte höra, skynda dig nu, på med kläderna, jag kan inte vänta på dig hur länge som helst, maten kallnar, jag har bråttom till jobbet kan inte vänta på att du ska ta sådan tid på dig att bli klar. Jag skulle kunna räkna upp en mängd exempel på stressande kommentarer. Jag förstår att föräldrar, lärare, dagispersonal mm inte kan vänta hur länge som helst på barn som drömmer sig bort och glömmer tid men lite kan man väl rucka på sina rutiner för att ge även dessa barn en chans att få ta det lugnt. Säkert är det just dessa barn som mår allra bäst i dagens samhälle, de som klarar att stå emot stressen runt omkring dem.
Påtvinga inte dina barn ditt sätt att leva de tillhör en annan tid.

Minus fyra grader och lite lätt snö i luften i natt också.

Halt, nej det kände jag inte av, det fanns säkert fläckar av is men inget som ställde till med problem i varje fall.

Nyfikna på hur mycket soppa jag fick i bilen, jo hela 46,96 liter så det hade inte gått att köra så länge till. Jag brukar alltid tanka innan jag börjar natten till lördagen, det brukar vara lagom, men denna veckan blev det lite väl tajt eftersom vi hade totaltäckningen och det blev en del extrakörning i samhället.

Som så ofta är natten till lördagen en lugn natt och inga snackämnen på radion så istället för att bara svamla runt så slutar jag med en något längre tankeverksamhet. Nej, förresten jag ska ge er en av min fars dikter tror jag.
DE VISES STEN

Februari 1982 av Ernst Häll

Sitter här nu fram mot fredagkvällen och känner mig riktigt trött. Trött efter en lång tidningsnatt och så en vanlig arbetsdag uppe på det. Totaltäckning gillar jag inte förutom när pengarna kommer i plånboken.

Den långa natten mot gryning började redan 23.30 med mobilen som manade mig att kliva ur sängen, sköna varma sängen. Men ingen återvändo fanns, det var bara att kliva upp och dra på sig kläder och småhuttrande ge sig iväg. Härligt i vart fall att bilen hemma var varm, men i tankarna fanns att sätta sig i en kall jobbarbil eftersom tiduren där går igång för vanliga nätter och alltså inte alla så tidigt som i natt. Men mirakel har skett förr och så även nu, bilen var ren på rutorna i vart fall noterade jag när jag kom och tänk den var lite varm också, så tydligen hade värmaren hunnit vara igång en stund trots allt. Tack för det!

Samtidigt som jag kom till macken så kom buntbilen från Växjö med VK-buntarna, väl timeat. I med buntarna och så starta upp första delen av natten. Oj då, vad många som fortfarande är vakna, börjar inte folk jobba tidigt eller behöver de som jag bara några timmars sömn.

Ja, visst ja jag glömde att berätta att det var någon grad kallt och lite lätt snö i luften.

Ja, så var det att knacka upp locken på låda efter låda för att stoppa i VK, det känns i knogarna efter en sådan här natt. 01.10 var jag klar med alla VK som jag kunde lägga på plats och åkte ner igen för att invänta nästa omgång tidningar. På tal om lådor, så fick jag samtal igår eftermiddag att abonnenten som jag påpekat om att lådan satt lågt hade höjt den. Ja, visst var den höjd men bara fem cm, så det hjälpte föga.

Nu började det snöa ordentligt, nej inte en massa snö också. Men som tur var så kom det bara små omgångar så det blev inga mängder och det påverkade inte heller väglaget, trots att meddelandet kom om halka även i natt. Hemma och klar strax före 05.00.

Bara lite rådjur på språng i natt och naturligtvis lite hästar fortfarande ute i Rislycke. De har värmande täcken på sig så de har det säkert skönt ute i den klara fina höstluften.

Nattens ämnen då, jo det handlade om musikfri dag, vilken kulturutbud jag skulle ha mera av och så hur vill vi att vakenprogrammet ska vara. De två första nuddar jag bara vid, musikfri dag det beror väl på var det ska vara musikfritt men helt tyst vore hemskt, tänk en hel natt i bilen utan någon musik alls, nej det skulle vara trist.

Kultur jag skulle vilja ha mera av har jag faktiskt inte tänkt på alls så den frågan lämnar jag åt sidan.

Men punkten om Vakenprogrammet var intressant att höra alla som kom med åsikter om. Jag håller med många som hörde av sig att programmet är kanon för oss som är vakna och som lyssnar konstant på det.  Musiken kunde vara mer varierat, SR har om jag inte missminner mig Europas största grammofonarkiv och efter lite letande hittade jag att det är världens tredje största grammofonarkiv, och då måste det finnas möjlighet att variera. Det är stor skillnad på musikutbudet under dagen för då lyssnar få personer intensivt då gör det inte så mycket om det blir upprepning av framför allt nya låtar. Jag saknar tex dansband och countrymusiken på nätterna, andra saknar säkert annat. Timman mellan tre och fyra kunde också som många påpekade vara mindre med musik i så att flera kom till tals för det är jättetrevligt med vanliga människors spontana inlägg i debatten.

Till sist kan jag inte låta bli att fundera över det där med finanskrisen igen. Biljättarna ropar på statligt stöd, bankerna likaså, varför ska de inte lära sig att lägga undan så det finns kapital när tiderna försämras är det inte något som vi alla vet att sånt är livet, det går upp och det går ner. Och så alla dessa höga löner till cheferna i företagen trots kriserna. Jag fattar inget, men det är väl inte meningen heller. Titta bara på posten, de lägger ner den ena verksamheten efter den andra och gör en massa nedskärningar, är det till bara för att ge deras chef mera pengar?

Till sist så ska det bli intressant att se hur mycket bensin jag får i bilen natten som kommer, körde mer än halva rundan på den sk reserven i bilen.
Underskatta inte din egen kreativitet som en kraft som kan hjälpa dig ut ur dimman. Sjung en sång, baka din favoritkaka, måla en tavla, skriv en dikt eller snickra ihop en fågelholk.

I natt var det sju plusgrader, det är tvära kast i vädret och framför allt temperaturerna vid denna årstiden. Uppehåll också faktiskt.

Tidningarna något sena i natt, trist som alltid. Men än tristare var det att få besked av buntbilens chaufför att förmodligen är det totaltäckning av VK nästa natt. Vi stod som levande frågetecken allihopa för ingen av oss hade fått veta något om detta via överlägget. Buntbilskillen hade ringt för att kolla sanningen om detta men kom till nattkontoret i Karlskrona och där visste man inget alls. Varför ska vi ha det kontoret som går in om de inte vet något om oss här uppe? Så lite tveksamma var vi allt till beskedet.

Inte fick jag något brev heller med buntarna om DN-abonnenten som jag skulle ha fått. När jag startat upp rundan så ringde jag budvärden för att ställa två frågor, dels om varför jag inte fått brevet som utlovat och så om totaltäckningen. Brevet visste han inget om och vi kom fram till att jag skulle försöka leta upp lådan om det nu var som jag misstänkte att det fanns i början på min resa ner från Kosta via Ryd. Han bekräftade också att det var totaltäckning och blev mycket förvånad över att vi inte fått veta något, det ska vara på överläggen senast fem dagar före utdelning. Tack och lov för budvärdarna för de tar sitt jobb på allvar så han började ringa runt till de bud som berörs av totaltäckningen och berättade. Det ska ju inte komma som en överraskning när man väl kommer för att hämta tidningarna, det kan vara vissa förberedelser som måste göras av budet inför en totaltäckning. Jag tex måste börja jobba tidigare för att hinna klart i tid för nästa jobb och säkert finns det flera bud som sitter i samma sits.

Fick ett samtal lite senare att jag inte skulle bry mig om den där stackars abonnenten med DN för då hade han pratat med Kostabudet och hon sa att hon trodde att det var hon som ska dela ut den i varje fall. Ok, vi avvaktar och ser blev vår överenskommelse.

Spetsade öronen lite extra vid nyhetssändningen i natt när jag fick höra att en misstänkt mordbrand inträffat i ett hyreshus i Lessebo, i vårt lilla samhälle. Det var någon som krossat en ruta till ett trapphus och slängt in brännbart föremål så att ett tagit sig i trapphuset. Som tur var så hörde en av hyresgästerna när rutan krossades och tittade ut och såg att det brann och kunde larma brandkåren. Våra snabba brandmän var snabbt på plats och släckte branden så att inga lägenheter blev skadade.

Nattens ämne handlade om hur ska Volvo göra för att rädda sig ur krisen, kanske tillverka hybridbilar? Ja, miljötänket är nog viktigt för all bilindustri idag. Särskilt är det konstigt att våra stora ”svenska” biljättar behövt så lång tid på sig att få fram bränslesnåla bilar, det är för mig en gåta. Men det är klart att så länge det gått att sälja även bränsleslukande bilar så har det bara rullat på, men tiderna förändras.

Så var det om att en norsk forskare på vargar har kartlagt hur mycket vargarna kostar. Det var stora summor det rörde sig om och naturligtvis så var frågan om vargen ska få finnas i våra skogar. Det är lätt för mig att säga som inte har varg inpå knutarna att det är klart att de ska få finnas men samtidigt förstår jag de som bor med vargen inpå knuten och får sina djur dödade av dem att de inte vill ha den.

Sista ämnet handlade om bröllop, varför det är så viktigt för många att gifta sig med stor pumpa och ståt. Att gifta sig förstår jag att man gör för den juridiska biten allt blir så mycket lättare men att man gifter sig bara för att visa världen att man älskar varandra tycker jag är lite konstigt, för man älskar väl ingen mer för att man är gift.

Sist kan jag inte låta bli att kommentera en annan nyhet som man tog upp i ”tidningsläsningsdelen” i natt. Det handlade om den 15-åriga pojken som åtalas för att han gjort intrång på en fabrikstomt, han gjorde det för att kissa. Pojken och en kompis var ute på natten och gick, spiknyktra och plötsligt blev ena killen jättekissnödig och den enda offentliga toaletten var trasig. Vattnet sprutade där och dörren gick inte att stänga med andra ord så var toaletten inte brukbar. Då bestämde sig killen för att gå in på industritomten istället och kissa, han ville komma undan lite för att inte riskera att åka dit för förargelseväckande beteende. Nu visade det sig att någon nitisk person såg detta och ringde polisen och de råkade vara i närheten så de haffade grabben och nu slutade hans kissande i tingsrätten. Åklagaren tyckte att han skulle använt toaletten trots dess skick eller hållit sig tills han kom hem. Undrar om fru åklagare aldrig varit i riktigt akut kissnödigsituation någon gång. Visst jag fattar väl att det egentligen inte var kissandet som han åtalas för i första hand utan det olagliga intrånget. Men nöden har ingen lag.
När lasten är så tung att däcken nästan blir platta är det lätt att inte se vilka valmöjligheterna är. Men de är flera: ta bort lite av övervikten, fyll mer luft i däcken, skaffa hjälp, leverera lite senare eller vila litet och försök se saker och ting ur ett nytt perspektiv.

Inte blev glädjen så långvarig inte, i natt var tidningarna försenade igen, delvis kan man nog skylla det på halkan och det är en godtagbar ursäkt för ingen vill riskera något för några minuter hit eller dit.

Minus en grad var det här och som kallast var det två minus. Efter regnet igår frös det alltså till och gjorde vägar och gator ordentligt hala. Det kändes skönt att stora delar av min runda går på grusvägar sådana här nätter.

Nu fick jag förklaringen till att jag fick en DN för mycket igår för när jag även fick det i natt så ringde jag budvärden som det heter numera. Det visade sig att jag fått en abonnent som inte kommit något meddelande om på min runda. Ska få närmare besked under dagen om vilken och vart adressen finns. En mycket konstig sak egentligen i dagens datasystem är att när ett distrikt fått utdelningen på en tidning och det sedan visar sig att abonnenten inte finns på rätt distrikt så kommer ingen start till det distrikt som ska ha den utan bara en extra tidning, mycket märkligt.

Passade också på när jag ändå hade killen från kontoret på telefonen i eftermiddag att påpeka att jag hade en abonnent med en låda som satt väldigt lågt. Jag har lagt en vänlig lapp i lådan och bett dem höja den men inget har hänt. Killen på kontoret lovade ringa och säga till och det gjorde han direkt så nu återstår att se om något händer. Det verkade lite besvärligt.

Inte nog med att tidningarna var sena, de var fullpackade med reklam också så buntarna var runda mer eller mindre som en ost och så var det massor med brev som skulle delas ut. Hel-och halvårsabonnemangen som det är dags att betala nu. Skönt att få dem i körordning.

Det var bara ett av nattens ämne som jag kände för och det var att på några äldreboende i Skåne har man angagerat ungdomar som kommer och underhåller de gamla några dagar i veckan. Det kan vara att de sjunger tillsammans, spelar spel mm. Helt fantastiskt tycker jag och det skulle vara på fler ställen man gjorde så här. Tilläggas skall kanske att det var boende som drevs i privat regi inte via kommunen. Man har så ofta klankat på privata vårdföretag men det finns ställen där det funkar fint. Hörde om ett äldreboende i kommunal regi där de gamla fick ligga i sina sängar 20 timmar på dygnet och stressades under toalettbesök samt att man inte skötte de medicinska sakerna ordentligt. Detta för att personalen hellre tittade på TV än brydde sig om sitt jobb med de gamla. Fy, sånt får bara inte förekomma.

När man inte längre tycker att vinterns första snö är spännande, då börjar man bli gammal.