Tidningsbud.nu- Livet ur ett tidningsbuds perspektiv!

Många gånger funderar jag över varför det finns människor som tycker det är skoj att förstöra saker. Skörden av sådant efter helgen och måndagskvällen i Lessebo är flera skyltar som är kullvikta, träd som är avbrutna, papperskorgar kullvälta och brevlådor sabbade. Har man inget vettigare för sig kan man väl lägga sig ner och sparka sig trött minst lika inspirerande. Annars kan man kanske använda sina krafter till att hitta på något kreativt. Nej, snälla sluta upp att förstöra för andra, det glädjer bara er själva för stunden och förhoppningsvis kommer samvetet ifatt er någon gång.

Hur i all tid ska vi bara kunna drömma om att det ska bli fred i vår värld när inte människor inom samma företag kan dra åt samma håll. Jag har följt debatten i kommentarerna från artikeln om glasmålningen, gravör och glassliperiets ev flytt från Kosta till Åfors resp Orrefors och där kastar man verkligen skit på varandras bruk som det värsta dyngspridaren, trots att man jobbar inom samma koncern.

Fred i världen förresten, tror någon på att det blir bättre nu när USA får ny president? Det återstår att se.
Nattens väder var lite snö runt nollan.

Tidningarna var lite sena och inte går det att köra in förlorad tid heller ännu, för det är vägarna allt för hala för.

Nattens ämnen handlade om kontokortsbedrägeri, pantbank och kärlek. Bedrägerier är inte länge sedan det ämnet var uppe så det hoppar jag över. Att belåna på pantbanken är väl ingen fel i att göra men sedan är det ju omgärdat med en massa skam att behöva göra det åtminstone hos den äldre generationen. Vad man tycker är viktigt hos en ev partner. För mig är trohet det absolut viktigaste utan den så kan aldrig ett förhållande för mig hålla.
En optimist köper sig en ny plånbok till sin sista slant. Francis Bacon

Ny vecka nya tag.

Tur var det i vart fall att inte väglaget som slog till över oss på söndagseftermiddagen kom i natt. Ett lager is täckte allt och då kan ni ju alla räkna ut hur det såg ut på vägarna.

I natt var den halkan utbytt mot snöfall, den snöade hela rundan, inte några mängder men det blev ett par centimeter och asfaltsvägarna blev snabbt lite halkiga igen.

Temperaturen höll sig runt nollan hela tiden.

Nattens ämnen var inte något som fick mig att höja på ögonbrynen och alltså inget som brydde min hjärna. Däremot är jag väldigt fundersam över en som brukar ringa in ganska ofta till programmet. Han presenterar sig med namnet och tillägger alltid att han är leg läkare och bor i Stockholm. Han verkar ha varit med om en massa mystiska saker och det vet i katten om jag skulle vilja gå till honom om jag blev sjuk.
Slutar dagens inlägg med att det enda i djurväg som jag såg var två rådjur, men destu mer spår efter djur såg jag i nysnön.

I morgon.

Dröm om i morgon
och hur du vill att den ska bli.
Dansa över bergen;
dyk djupt ned i vattnet.
flyg genom nattens skyar;
bli vän med stjärnorna.
Skriv om din resa till Saturnus och Mars.
Du är det du drömmer om
och dina drömmar kan bli sanna.
Morgondagens framgångar börjar
med en drömmare som du!
Stora drömmare
nöjer sig inte bara med att drömma.
Ingenting viktigt har någonsin skapats
utan en dröm.

- FÖRFATTARE OKÄND -

Nu har den första ”hela” veckan efter julhelgerna också gått till ända.

En vecka som innehöll en dag med riktigt försenade tidningar men annars en lugn vecka.

Vägarna börjar åter bli skapligt fria från is och i natt körde jag via Ryd ner till Hässle och även den vägen börjar bli skapligt fri från is så nu kommer Hässleborna få tidningen sist igen om inte det blir drastiska förändringar i väglag under veckan.

Jag måste erkänna något för er, jag sov ända till 10.30 i morse när jag kom hem och kröp ner i sängen igen. Det har aldrig hänt förut, men förmodligen så behövde jag det för annars hade jag vaknat tidigare och skönt var det.

Temperaturen i natt höll sig runt ett par minusgrader och jag fick glädjen att se en vacker räv även denna natt.

Eftersom jag har skrivit långa inlägg de flesta dagarna den här veckan ska jag bara nämna att jag hoppas ni sett att ljuset verkligen är tillbaka. Hela 48 minuter mer ljustid har vi fått sedan vintersolståndet.

Denna dag
Håll ett löfte
Leta reda på en vän som du glömt bort
Uppmuntra någon
Gottgör dig för ett gräl
Glöm ett gammalt groll
Kämpa för en princip
Uttryck din tacksamhet
Besegra en gammal rädsla
Ta dig två minuter till att uppskatta
skönheten i naturen
Berätta för någon att du älskar denne
Berätta det igen…
och igen

- FÖRFATTARE OKÄND -

Har just suttit och lyssnat till Radio Kronobergs program Gränslöst med prästen Leif Adolfsson. Ett program som jag försöker att verkligen sätta mig ner och lyssna på och naturligtvis utnyttja tiden med ett handarbete. Jag är inte religiös i ordets rätta bemärkelse men tycker att programmet ger mig en stunds avkoppling efter en oftast ganska intensiv arbetsvecka.

Oj vad mycket jag har funderat på under veckan som gått och lite kan jag väl delge er av mina tankar.

Arbetslösheten vet jag att jag berört redan och jag blir verkligen illa berörd när det visar sig att trots att reglerna är väldigt klara vad som gäller för att få a-kassa så finns det fortfarande de som bluffar. Stickprov har visat att var femte som uppbär ekonomiskt stöd inte söker de anvisade jobben. Varför gör man så? Beror det på att man inte vill ha just det jobbet? Beror det på att man inte tycker det är någon idé för att man sökt så många andra och inte fått napp? För inte kan det väl vara så att man medvetet struntar i det för att man ändå får pengar. Är det sistnämnda rätt så tycker jag det är trist att höra gnället om att ersättningen minskat för uppenbarligen klarar dessa sig på pengarna de får i varje fall.

En annan sak när det gäller arbetslöshet är att vi måste faktiskt också se lite positivt i det hela rätt om det naturligtvis inte hjälper den som är arbetslös men ändå så har 90 % i arbetsför ålder arbete.

Så har vi det här med ”förnedringstv” som jag väljer att kalla det. Människor som vill bli ”kändisar” ställer upp i alla möjliga och omöjliga program för att nå massmediat intresse och så när man blir sågad eller utröstad så gråter man ut i pressen och mår såååååå dåligt. Det finns ett ordspråk som heter ”den som sig i leken ger får leken tåla”.

Finanskrisen som drabbat världen med stor kraft, är det kris eller är det ett spel för gallerian?

Liza Marklunds bok Gömda, är det sanning eller sanning med modifikation? Jag läste boken och tyckte mycket om den och var allmänt f*b hur någon kunde behandla en kvinna så, i tron att boken byggde på sanning eftersom det stod så på boken. Nu känner jag mig lite kluven men känslan jag har är att kanske är det så att det är fler som vill ha mediauppmärksamhet nu. Vad som är sant eller inte tror jag aldrig vi får veta för ord kommer att stå mot ord.
Så har jag naturligtvis haft tankar runt konflikten i Gaza och presidentskiftet i USA. Men eftersom jag ogärna diskuterar politik så här så lämnar jag de tankarna åt sidan.

Nej, nu tar jag tag i det som jag egentligen skriver om, mitt jobb som tidningsbud, men även i det så ingår helt naturligt att ha funderingar över samhället i största allmänhet, det finns ju tid för det.

Natten var kall, minus sju när jag började och slutade ner mot minus tio. Tidningarna var lite sena och det är inte bra nu när vägarna är fortsatt hala men visst jag hinner ju klar men sömnen blir lidande och den är ju sååååååååå oerhört viktig enligt en massa forskningar.
Nattens fina djursyn var två rävar, mina absoluta favoriter i naturen.
Nattens ämnen var om bedrägerier av olika slag och varningssystem i våra bilar.

Bedrägerier av olika slag kommer vi nog aldrig ifrån. Det har alltid funnits men tillvägagångssätten har förändrats genom tiderna. Nu är det tydligen ”skattemyndigheten” som har fått stå som ”förebild”. Någon skickar ut brev till de som tjänar rejält med pengar på nätpoker och talar om hur man ska gå till väga i skattefrågor och då ber man också om uppgifter som sedan används för att länsa konton. Förhoppningsvis är de personer som spelar just nätpoker så smarta att de inte utan vidare lämnar ut uppgifter. Men det är klart att skattemyndigheterna känns ju seriöst.

Så var det om olika varningssystem i bilen. Bra på många sätt men samtidigt tar det bort den spontana tankeverksamheten hos oss som bilförare, vi förlitar oss att systemen ska tala om för oss om något är på gång. Har däremot funderat på en sak som gäller min tidningsbil och som jag gärna skulle vilja ha förklarat för mig vad som händer om……..Jag har en Mitsubishi Colt och där finns ingen temperaturmätare. Jag fattar det inte, men det är klart att jag är ju bara ett dumt fruntimmer som inte fattar något. Men jag har alltid fått lära mig att vara vaksam på tempmätaren för att se så att den inte pekar upp på rött. Hur ska jag nu veta när det är fara å färde?
Pengar är som gödsel, de gör bara nytta om de sprids. Francis Bacon.

I natt hade temperaturen sjunkit än en gång och visade på +-0 när jag stack iväg, men sjönk ju längre natten gick så på sina ställen var det faktiskt minus tre.

Naturligtvis så fanns det risk för halka även i natt, dels på asfaltsvägarna pga frosten som la sig på kalla vägbanor men även på ispartierna på småvägarna.

Tidningarna kom i skaplig tid så jag var klar till kl 05.00 och så pass att yngste sonen fick lift en bit på vägen till hans jobb.

Det enda jag såg i djurväg i natt var två harar och en katt.

Nattens ämnen handlade om ungdomsråd, stöd till den som blir arbetslös och sist men inte minst varför man har husdjur.

Ungdomsråd finns tydligen inte i alla kommuner och jag tror inte att det finns i Lessebo. Där har man nyss lagt ner medborgarforumet som skulle vara så bra på kommunens hemsida. Där skulle man som kommuninvånare kunna ställa frågor direkt till ansvariga på kommunen. En bra tanke om de ansvariga svarat på frågorna som ställdes. Ungdomar ska naturligtvis ha rätt att få komma med förslag och kunna påverka samhället de växer upp i, men det är minst lika viktigt att även det finns vägar för alla medborgare att komma till tals.

Tröst till de som blir arbetslösa eller hur det var när du blev arbetslös löd frågan. För egen del så har jag tack och lov aldrig drabbats av det personligen men däremot mina barn. Det är naturligtvis viktigt att familjen finns där som ett stöd men jag kan förstå att det inte är så enkelt när oftast hela familjen blir drabbad på ett eller annat sätt om en blir utan jobb.

Varför jag har husdjur, vilket jag haft hela mitt liv, och det har varit av skiftande sort men hund har funnits med mig nästan alltid, det är bara ett par korta perioder i mitt liv då den trofasta hunden inte funnits där när jag kommit hem. Sällskap, trofasthet är nog den största anledningen till att jag har husdjur.
Äntligen har styrande fattat vitsen med att införa sk elitklasser på gymnasienivå eller i varje fall elitämnen som man kan välja även som teoretiker. Det är något som jag efterlyst länge. Dagens skola är jätteduktiga på de allra flesta håll att ge barn och ungdomar med någon sorts svårighet stöd och hjälp, men man har alldeles glömt bort att det finns elever som behöver peppas på även om de är duktiga och på så sätt få dem att prestera det där extra.
Att sköta sig är att se till att hinna med det roliga. Margareta Krook

I natt fick jag i vart fall lite plåster på såren från igår. Nattförmannen, förlåt budvärden vår egna ringde mig medan jag satt och väntade på tidningarna. Lite sent hade han kommit på att han inte hört från mig igår hur det gick med tidningarna om alla fått eller inte. Men snälla sa jag det skulle ju han som var lite käftig mot mig säga till dig, det var det enda jag bad om. Men tyvärr så var det tydligen bara käft på honom och inget att lita på, men det är bra för nu vet jag till en annan gång.

Budvärden och jag hade ett långt samtal om problemen som finns och som är svårt att få något gehör för. Jag inser snabbt att vi har det bra som bud i slutändan för vi vet vad vi ska göra och dyker det inte upp några större problem löser vi dem själva.

Trots att det är ett bra tag sedan man införde systemet med budvärdar på Växjökontoret och förmän i Karlskrona så vet budvärdarna fortfarande inte vad de egentligen ska göra och inte göra. Men nu skulle de sätta lite hårdare krav på företaget. Jag föreslog också att man skulle lära upp de som svarar i deras ställe lite trevligt bemötande för det är vi i Växjöregionen vana vid att få.

Tidningarna var i bra tid i natt och mildväder rådde, temperaturen pendlade mellan plus tre och fem grader. Men det är svårt att få isen att smälta bort på vägarna, vissa partier är fortfarande totalt täckta av is som i mildväder är superhalt. Vem minns inte halkbanan, enda skillnaden är att där fanns det inga hinder i form av stenmurar, ladugårdsknutar, grindstolpar mm mm. Fortfarande  tar jag inte vägen över skogen ner via Ryd för jag antar att där fortfarande är riktigt halt och då vinner jag mest tid att köra tillbaka stora vägen.

Hässlefolket fick tidningarna i natt också först och det kanske blir så nu ett tag.

I natt handlade ämnena om bantningsmetoder, hur jag vill ha min begravning och beslut som jag helst inte vill behöva fatta.

Massmedia sköljer över oss om olika bantningsmetoder och ena veckan höjs en metod till skyarna och nästa är den livsfarlig, precis som så mycket annat. För egen del så tror jag mest på GI-metoden, om den sedan är bra eller dålig vet jag inte men för mig så är den bra för värken minskar drastiskt när jag undviker socker och vitt mjöl, det har jag konstaterat nu så det kommer jag att hålla fast vid.

Hur jag vill att det ska gå till den dag jag inte längre vandrar kvar på vår jord har jag funderat många gånger över som en följd av att jag tidigt i livet miste min älskade make. Jag lovar de mina att jag ska skriva ner hur jag vill ha det men det är med det som så mycket annat det ska bli av också.

Beslut som jag helst skulle vilja slippa ta. Nja, inte något som jag kommer på just nu, jo det ska vara det där med att sluta röka kanske. Både vill och inte vill, det känns som om jag kommer att mista en vän den dagen som jag bestämmer mig men sedan är det ju hälsan som måste vägas mot det hela. Ja ja, en dag kommer beslutet.
Så kan jag inte låta bli att fundera lite över det där med alla varsel inom speciellt industrin och ropen på att staten ska göra än det ena än det andra. Visst jag förstår de som blir arbetslösa en hemsk situation för många men samtidigt så kan jag inte låta bli att tänka hur kan det blivit så här. Är det statens fel att företagen tvingas skära ner? Inte i de flesta fall i varje fall, är det inte så att aktieägarna har fått stora vinster under ”goda år” för det visar sig att de allra flesta av de stora företagen som idag varslar om nedskärningar har haft miljardvinster åren före ”katastrofen”. Har de då inget ansvar för att det inte finns pengar avsatta till lågkonjuktur när den kommer för det är knappast någon nyhet att konjunkturen går upp och ner.
Var dig själv. Alla andra är upptagna. Oscar Wilde

Så var då den här natten som bara inte får hända, men som tyvärr kommer någon gång då och då. Först kom ett SMS som talade om att tidningarna var upp mot en halvtimma sena från tryckeriet i Karlskrona. Halvslumrade till en liten stund extra men sedan åkte jag ner eftersom det händer att tiden körs in delvis.

Satt där i min ensamhet och stickade på sockor denna gång blir det lilla Lovelia som får ”tidningsväntarsockor” denna gång.

Efter en stund kom nästa SMS där det löd problemen fortsätter återkommer med tid så fort jag vet.

Hmmmm, ska jag åka hem eller inte? Eftersom jag ändå inte kunde lägga mig igen när man inte vet alls om det blir tio minuter eller en timma försening så  fortsatte jag att sticka.

Regnet fullständigt öste ner utanför taket vid macken.

Tredje SMS:et löd tidningarna kommer ca 02.30 till Lessebo.

Hjälp, hur ska jag hinna klart då. Ringde budvärden och hade lite överläggning med honom och föreslog att jag skulle få sluta dagen i Kosta, och på så sätt kunna gå direkt till andra jobbet, istället för att hinna ner till Lessebo och hem och skifta bil och att jag om jag inte hann med allt fick jag  ta de som i så fall blev drabbade efter mitt andra jobb. Det var helt ok för hans del.

Så jag åkte hem medan jag ändå väntade. Plockade ihop kläder för att ta med mig och förberedde lite frukost att även det få med mig när jag senare passerade hemmavid på rundan.

Ner igen för att vänta in tidningarna. När de äntligen kom så berättade buntbilen att det inte bara var problem vid tryckeriet utan även bilen som gick från Karlskrona hade fått punktering så hon och den andra bilen som går norröver fick åka till Fuhr för att lasta över till sina bilar istället för som vanligt göra det i Eriksmåla.

Ja det sägs ju att en olycka kommer sällan ensam.

Kastade om min runda helt och hållet i natt.  Hässle som alltid annars får tidningarna sist fick den först i natt och fortfarande regnade det kraftigt emellanåt. Sedan bar det av in till Lessebo för att dela ut där och  oroväckande så började termometern närma sig nollan allt mer, det hade trots allt varit nästan två plusgrader när jag gav mig iväg första gången i natt. När jag var klar i Lessebo och stannade till hemma för att skifta lite kläder och få med mig saker som jag behövde under dagen på andra jobbet och gå ut en ”kissetur” med vovven så började det komma underkylt regn. Nej och åter nej, inte det också, hur ska asfalten till Kosta bli nu?

När jag så kom ut på Kostavägen så gick det över i snö och det fullständigt vräkte ner snö, det gick inte att se mer än några meter framför sig. Halt blev det också naturligtvis. Skynda långsamt när man är tidspressad är ingen vidare kombination.

När jag så passerat Fagerhult och de fått sina tidningar och fortsatte mot Kosta så svängde jag ner till Rislycke för att ge de fyra abonnenterna där sina tidningar och då slutade det snöa i varje fall. Men ordentligt med snömodd på vägarna var det. Rundan runt Källeskruv inga problem det är grusväg men när jag kom ut på vägen ner mot Eriksmåla då var det blixthalka på vägen av snön som fallit och tro mig eller inte så möter jag saltbilen, ja just det saltbilen som hävde på salt uppe på lagret med snö men ingen plog på bilen. Detta är det värsta väglag jag vet, när man saltar på ett fem-sex centimeter snö, det blir ju helt omöjligt att få styrning på bilen. Smög mig sakta fram för att komma till avtagsvägen till Transjö och sedan tillbaka därifrån och såg samtidigt att tiden började rinna iväg.

Hmmm, ska jag eller ska jag inte ta vägen över Grönahult, Ulvaskog och Muggehult? Hinner jag? Hur är väglaget? Många frågor dök upp i skallen men jag valde i vart fall att ge abonnenterna 9 st totalt tidningen. Väglaget hade jag inte behövt oro mig över för det var skapligt för ju längre in jag kom på vägen ju mindre snö hade det kommit och det är trots allt grusväg och det är en klar fördel.

Nu var det bara Orreforsvägen ner från Muggehult som skulle kunna vara besvärlig. Tack och lov så var det inga större problem där, det hade bara kommit någon enstaka cm snö och inget salt var uthällt där.

Med andan i halsen så parkerade jag tidningsbilen 06.10 och kunde logga ut för den här natten.

Nästa problem började när jag skulle försöka få tag i vår budvärd för att tala om enligt överenskommelse att jag hade kunnat dela ut alla tidningarna på morgonen för att han skulle veta, då svarade det en annan på det numret. En person som inte lärt sig att man svarar företagets namn och sedan vem man är istället för att bara säga sitt egna namn. Frågade efter budvärden men han var upptagen i telefon, försökte en gång till men samma dåliga resultat även denna gång, då bad jag honom framföra till budvärden att alla fått tidningen för jag hade inte tid att hålla på att ringa fler gånger.

Då kom nästa kalldusch. I stället för att få det där uppmuntrande orden som våra budvärdar alltid brukar ge när man gjort sitt yttersta för att alla ska få tidningen så möts jag av, jaha, så du har inte loggat ut då, har du ingen telefon? Jo, jag har loggat ut. Ja, men då ser vi ju att du är klar. Jo, visst att jag har ställt bilen för natten ja, men inte att alla tidningar är delade. Du får inte logga ut förrän du är klar med alla tidningar fick jag snäsigt till svar. Vad är detta frågade jag, har aldrig hört och det låter helt tokigt. Ja men bara så du vet att du får inte logga ut förrän hela rundan är klar, sa han. Jag försökte tala om för honom att jag kommit överens med budvärden att om jag inte hann allt innan kl 06.00,  för då ska jag helst börja mitt andra jobb så skulle jag få vänta med en del och då måste jag ju logga ut annars blir det drev efter mig. Ännu en gång upprepade han att jag inte fick logga ut förrän jag var klar.

Då gav jag upp att få honom att förstå och frågade mig istället om jag alltså inte skulle loggat ut om jag hade haft några få abonnenter kvar och sedan lämnat bilen där den inte ska stå i vanliga fall och mobilen i den.

Enligt reglerna som gäller för in-utloggning så ska man från kontorets sida börja söka budet som inte loggat ut när arbetstiden gått ut. Tänk då så här, man hade ringt mobilen som ligger i tidningsbilen, ingen svarar. Man hade ringt hem, inget svar, eftersom inte vovven min kan svara i telefon. Min egna mobil hade de inte numret till. Man hade kanske ringt något av de andra buden i Lessebo och kollat om bilen varit tillbaka, fått svar att det var den inte. Skickat ut folk att köra hela min runda för att söka efter mig och bilen inte hittat mig. Vad hade hänt då? En efterlysning och ett stort polispådrag för att hitta mig.

Nej, nej snälla låt sunt förnuft råda och lär alla som svarar oss på nätterna lära sig det innan de sätter sig på den platsen.

Normala fall så funkar det helt klart med in- resp utloggning enligt regelboken men alla nätter är inte normala.
Lita på din intuition. Oftast bygger den på fakta som arkiverats strax under medvetandenivån.
Joyce Brothers

Inte hjälpte det mycket att be om vare sig sol eller regn, inte ens att få vägsamfälligheterna att grusa, nej då inget hjälper inte.

Tröstansfullt är att det var inte riktigt så halt i natt i varje fall eftersom det våta hade torkat upp på isen och visst hade det försvunnit lite is på sina ställen. Jag gjorde i vart fall inte om dumheten att försöka ta mig ner till Hässle via Ryd i natt utan körde tillbaka stora vägen genom Lessebo istället. Den andra vägen kommer jag inte att testa förrän om flera dagar och om vädret förändras lite.

Tidningarna var i skaplig tid i natt i varje fall och trots att jag fick ge mig ut på omväg så var jag klar strax efter fem i morse så det går inte att klaga på.

Det finns en sak som jag funderat mycket över och gjorde så även i natt. Saltbilen kom Kostavägen ner och hävde på salt på en torr väg och temperaturen pendlade mellan tre och fem grader varmt. När vägen är torr så behövs väl inte saltet om inte risk finns för frosthalka. Som det nu är så gör man torra vägar fuktiga och vilket slöseri med resurser kan jag tycka. Men det är väl något med det där som man är för dum för att fatta. Rundan gick som sagt bra och många rådjur såg jag också i månljuset.

Nattens ämnen var vräkning av barnfamiljer, demonstrationer och äta i sängen. Vräkningen av barnfamiljer har ökat trots att barn inte ska behövas utsättas för sådant. Grymt mycket grymt men jag förstår hyresvärdarna också de kan ju inte låta människor dra på sig stora hyresskulder bara för att det finns barn i familjen. Det måste vara något som ligger på socialens bord. Demonstrationer, visst är det bra om de sköts på ett snyggt och inte urartar. Till sist var det vad man äter i sängen, nej tack säger jag, jag föredrar att få sitta ordentligt vid ett bord och äta.
En dåre söker lyckan i fjärran; den vise odlar den under sina fötter

- JAMES OPPENHEIM -

Kära … det är inte ofta jag ber om något men nu har jag en önskan som jag hoppas ska nå fram. Jag vill ha ha en helg med strålande sol och åtminstone 15 grader varmt. Skulle det vara för mycket begärt så kan jag sänka nivån till ösregn och blåst hela helgen. Om det också skulle vara alldeles omöjligt så ta i så fall vägsamfälligheterna i örat och säg till att de måste grusa sina vägar och en del av mina abonnenter behöver också bli tagna i örat.

Att dela ut tidningar i ur och skur är vårt jobb men att göra det på blixterhala vägar och vid postlådor där rena blankisen råder är inte något som jag önskar ens min värsta ovän. För att inte riskera vare sig min egna hälsa eller företagets bil så får jag krypa fram med bilen på många vägar just nu. Åhhhhh, det var nära att stenstolpen var i vägen eller att stenmurshålet var för trångt, ja vad gör man när bilen bara glider fram vare sig man rör gasen eller inte. Nej, nu får jag verkligen hoppas att jag blir bönhörd på något sätt tills på måndag. Nej, nu får jag sluta gnälla eller är det gnäll egentligen?
I natt kom det ett SMS igen, jag hörde det långt borta i sömnen men orkade inte kolla just då men kom ihåg när jag blevt väckt av larmet på mobilen att det kommit ett så jag kollade och då var det om försenad tidning, en kvart till tjugo minuter. Jaha, sova en stund till, eller? Jag valde eller, klev upp och tog det lite lugnt innan jag gav mig iväg.

När jag kom ut från Fröjds med tidningsbilen såg jag en bil komma långt borta på infarten från Växjö till vårat samhälle och i ett huj var den i fatt mig och körde om mig i rasande fart. Det var polisen och de hade verkligen bråttom, undrar vad som hänt?

Tankning av bilen var det också dags för och nu har bensinpriset stigit till över 10 kr/lit igen, konflikten i Gaza sägs vara orsaken.

Hur natten i övrigt varit har ni läst er genom redan och det var tur att jag inte gjorde som jag brukar på lördagarna, vände på rundan utan tog samhället först för annars hade många fått vänta länge på tidningen. Ställde bilen 06.02.

Förresten hörde något i natt på nyheterna om att man ska utreda extra mycket numera, om de som är överviktiga ska få adoptera barn. Nu har det bedrivits hetsjakt på rökare i många år och nu finns känslan att det är överviktiga som är nästa grupp som ska utpekas överallt. Det måste väl vara betydligt mycket bättre för ett litet barn att ha en glad lycklig människa med några kilo för mycket att bära runt på, än en smal vidja som kanske har andra problem i livet. Visst jag vet likaväl som alla andra att rökning inte är bra och att övervikt inte heller är bra men låt människor få bestämma över sitt liv.
Du kan ge utan att älska men du kan inte älska utan att ge. Okänd

Sådana här nätter som natten som har gått undrar jag verkligen varför jag valt tidningsbudsjobbet.

Kan det verkligen vara värt detta att sitta som på nålar i flera timmar på vägar som är glashala. När man varken kan röra gas eller broms utan att bilen jazzar fram på vägen. Tur att det finns ljumma ljusa sommarnätter som väger upp dessa eländiga nätter, annars är jag ganska säker på att det inte skulle finnas så många bud. Eller är vi en samling idioter som offrar vad som helst för att få jobba. Ja, kanske vi väljer detta för att det är ett mycket bättre alternativ än att leva på bidrag.

Ja, så var mina tankar efter denna natt som innebar betydligt längre arbetstid och för första gången så har jag begärt mertidstillägg.

Det känns inte alls skönt att en fredag, när man ändå är ganska så trött komma hem, springa ut med en älskad vovve och övertala henne att det är bråttom bråttom så snälla sätt dig och kissa nuuuuuuuu. Sedan i all hast slita på sig andra kläder tvätta av de av trycksvärta smutsiga händerna och bara slänga sig i bilen med lite frukost i näven för att komma i tid till nästa jobb.

Bättre fredagar har jag haft i mitt liv, men som tur är så händer det inte så ofta att tiden blir så knapp.

Ja, alltså från att ha ett vackert vitt landskap med ner mot 18 minusgrader natten innan så hade det förvandlats till ett landskap i grönt igen och med upp till fem plusgrader. Växlingarna kan verkligen vara stora vid denna årstiden.

Glädjande nog så kom inget djur uthoppande framför bilen för då hade det säkert gått riktigt illa.

Vår älskvärda budvärd gick ut ett par gånger under natten och uppmanade oss att ta det lugnt och att han flyttat fram vår sluttid. Tack snälla för omtanken om oss bud i mörka hala natten.

Till sist vill jag bara säga att jag hoppade över en mil hal skogsväg till förmån för att få köra blöt asfaltsväg i stället, visserligen blev det en halvmil längre men tidsmässigt så vann jag säkert på det, det var sträckan från Rislycke och ner till Hässle.
Avsluta varje dag och var färdig med den. Du har gjort vad du har kunnat. Ralph Waldo Emerson