Tidningsbud.nu- Livet ur ett tidningsbuds perspektiv!

Idag känner jag mig gnällig eller rättare sagt i natt var jag gnällig. Allt beroende på att programledaren hela tiden var på huvudpersonen som var i natt om att han var tvungen att vara tyst på sitt jobb. Det är inte alltid så enkelt att vara tyst som en mus och samtidigt kunna utföra sitt jobb, alla sitter inte i en kontorsstol och det är väl meningen att alla ska ha lika stor chans att ringa in och delta i tävlingar. Men som tur är så rann gnälligheten av mig.

Temperaturen höll sig nästan konstant på minus åtta grader, det var så att jag trodde ett tag att givaren lagt av, men plötsligt så sjönk värdet ner till minus nio grader. Lite snö föll det också, inga stora mängder bara ett pudertäcke.

Det finns en sak som jag inte blir riktigt klok på och det är att man åker ut och saltar på en snustorr asfalt, men jag har för mig att jag funderat över det förut och det sägs att det beror på att man är rädd för frosthalka.

I natt var det sparsamt med djur, jag såg några rådjur i ögonvrån och så faktiskt en mård igen, men denna gången var det över riksväg 25 som den snabbt som ögat ilade precis som jag svängt ut från Hässle.

Nattens ämnen var om hur snöröjningen är där man bor, att polisen kommer mer och mer använda sig av helikopter i sitt arbete och så servicehundar.

I vårt samhälle så sköts snöröjningen mycket bra och nu har man äntligen förstått att det är viktigt att det röjs även på småvägarna. Insändaren i Smålandsposten verkar inte komma med, men det är jag van vid, brukar få stöta på.

Visst är det bra att polisen tar helikoptern till hjälp i sitt spaningsarbete, den ger ju möjlighet till övervakning av större områden.

Servicehundar och utbildning av dem, ja absolut, de fyller en stor funktion inte bara som hjälpreda åt den funktionhindrade utan även som en social bit.

Till sist så måste jag bara kommentera händelsen om kvinnan som gjort två aborter för att det visat sig att fostren har varit tjejer. Stopp, här är något fel, det var väl inte detta som var meningen i vart fall, när man gav blivande föräldrar den möjligheten att få veta könet på det väntande barnet. Alla barn måste få känna sig lika välkomna och älskade vare sig det är en tjej eller kille.
Det är inte vad människan förtjänar på sitt arbete som är hennes egentliga lön utan vad det gör henne till. John Rustin

Det var knappt att jag ville kliva ur sängen i natt, inte för att jag var extra trött utan för att det luktade så underbart. Tänk dig själv att krypa ner i renbäddad säng på kvällen och riktigt gosa in sig i kudde och dra upp täcket över öronen. Ja visst är det skönt och alldeles extra skönt är det när allt luktar av vår, den där härliga doften som blir när lakanen har torkat ute första gången för året. Just den doften fanns i min säng i natt för trots att vinterkylan kommit ordentligt under nätterna har solen sänt sina varma strålar under hela helgen på dagarna och jag kunde bara inte låta bli utan hängde ut tvätten i helgen och den blev nästan helt torr ute.

Ja så var detta det tusende inlägget och jag letade upp det allra första som jag skrev den måndagen den 25:e juli 2005 efter att ha kommit tillbaka efter semestern det året. Det löd som följer:
”måndag, juli 25th, 2005

Tillbaka efter två veckors semester.

Tillbaka efter två veckors semester. Ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag ledigheten och att få sova hela nätterna. Nu känner jag mig utvilad, något man aldrig är annars. Konstigt nog märker man inte att man ständigt är mer eller mindre trött förrän man varit ledig minst en vecka och då känner man aha, är det så här man ska må?. Att köra tidningar på natten när många andra sover är ett fint jobb som jag trivs bra med, det är ofta lugnt och tyst och jag får mycket tid till reflektioner. Jag hittar bara ett riktigt stort fel och det är att jag inte kan leva på det utan måste ha ytterligare ett arbete. Tänk er att kunna jobba några timmar på natten och sedan vara ledig resten av dagen. Den här första natten efter semestern är buntbilen tidig, har redan börjat lasta av när jag kommer. Skönt!!!! Sitta och vänta är så otroligt tråkigt, när man vet att man hade kunnat sova en stund till i stället. Varje minuts sömn är värdefull.

Allt är lastat och klart för start 02.15. Kastar en sista blick på listan över indragningar och utdelningar som blivit under semestern. Har faktiskt inte blivit så mycket förändringar som det brukar vara. Stannar folk hemma på sommaren måntro och njuter av vår underbara svenska sommar.

Hmm, här är ingen märklapp, konstigt minns inte att den abonnenten var på indragningslistan. Kollar!! Nej!! Någon klåfingrig har varit framme igen och plockat bort märkningen på lådan. Jaha, nu är det dags att säga till att det är hög tid att byta glödlampor vid hyreshusen. Nästan hälften är slocknade, man märker redan att det är mörkt längre på mornarna nu. Nej, jag vill inte att mörkret kommer, det är de ljusa fina sommarnätterna som är de underbara för mig som tidningsbud.”

Inte kunde jag tro att det skulle bli så många inlägg under åren som gått, det trodde nog inte min son heller när han gav mig adressen till webbplatsen och sa att varsågod mamma nu har jag fixat en blogg åt dig, du som är så glad i att skriva. Ja visst är jag glad i att skriva men ändå så är det svårt att förstå att jag skrivit ett inlägg nästan varje dag som jag jobbat på natten som tidningsbud. Nu återstår det att se om det blir ytterligare en tusengräns, men det tror jag nog om hälsan kommer att stå mig bi.
Men nu måste jag skriva lite om natten som var. Den var kall, temperaturen pendlade mellan minus åtta och ner till minus femton grader, det där sista var naturligtvis i Hässle eller rättare sagt strax utanför nämligen i höjd med Fetebo, det är tydligen köldhål där  för det är alltid där som det är som kallast, det tänkte jag aldrig på när vi bodde där.

För övrigt var natten lugn och fridfull. Rådjuren skuttade på många ställen och uppe i Fagerhult fick jag se två rådjur som gick uppe på en stenmur och sedan hoppade de ner på vägen för att sedan med elegant hopp ta sig över fårstängslet för att fly bort från vägen.

Nattens ämnen var om vad man gör med skatteåterbäringen och att gå till jobbet sjuk. Det sista längre ämnet var en upprepning av bröllopsämnet som inte var så länge sedan det var uppe till diskussion.

Skatteåterbäringen, vad är det? Det var många år sedan jag fick tillbaka på skatten, trots att jag betalar in extra varenda år, men det blir inte så stora summor längre tack och lov som ska betalas in i efterskott.

Gå sjuk till jobbet, det beror ju på vad man har för jobb och hur dålig man blir. För egen del så är det ytterst sällan som jag stannar hemma, men det beror inte på att jag är plikttrogen utan helt enkelt för att jag sällan är sjuk. Jobbet bland barn gör mig härdad mot både förkylningar och magsjukan. Kan känna av lite förkylning ibland men det är så lätta symptom att det inte är några problem att jobba och smitta tror jag knappast att jag gör i det läget. Magsjukan håller jag stången för det mesta med hjälp av vitpepparkorn på fastande mage. Men man ska inte ropa hej för då drabbar det väl även mig, men om jag säger som så att hitintills  så har det inte varit många sjukdagar för min del.

Bröllopsdrömmar har jag inte några så det hoppar jag över alldeles.
Om du älskar livet så kasta inte bort tiden, för livet är gjort av tid. Benjamin Franklin

Åh, vad skönt det känns att lägga ilskan bakom sig och istället sända ut applåder och visslingar. Ja, som ni säkert förstår var vägen som jag sände förbannelse över igår plogad i natt. Kallt var det också, riktigt ordentligt faktiskt, i Hässle var det hela -12 grader när jag passerade genom byn.

Lugn och fin natt, några få rådjur var det enda jag såg till, förutom att det var lite trafik i rörelse i samhället, kanske beroende på att det är LAN i Folkets hus i hela helgen.

Sitter här nu på kvällskvisten och skriver detta inlägg när många andra svenskar kollar Melodifestivalen. Jag bestämde mig förra helgen att nu får det vara sluttittat på den för det blir bara sämre och sämre och vilket knasigt system att rösta på. Snacka om att SVT är reklamfri kanal, tacka fasiken för det för det betalar ju svenska folket, dels genom licensavgiften och sedan genom alla tänkbara sätt att få så många som möjligt att ringa in och rösta en massa gånger för att deras melodi ska ha en chans att vinna. Inbilla inte mig att Telia tar hela vinsten för alla samtal.

I natt var det en sådan där härlig önskelåtsnatt igen, men massor av underbart fin musik med mycket som gick i kärlekens tema eftersom det är alla hjärtans dag idag.
Under dagen har det varit ett underbart vackert väder och jag var ute och gick en runda i solen med vovven, satte mig en stund i lä uppe vid idrottsplatsen och solen värmde så   gott.Välkommen sol du är så efterlängtad.

Det finns de människor som lever i en drömvärld och det finns de som ser verkligheten som den är;
och så finns det de som förvandlar det ena till det andra.
- DOUGLAS EVERETT -

……….förbannad. Ja det är vad jag i varje fall är idag. Tro mig eller ej men jag höll på att tappa fattningen alldeles när jag i natt svängde in på vägen som leder ner till Grönahult och vidare till Muggehult via Ulvaskog och får se att den vägen är inte snöröjd.

Det är den del av min runda där det föll allra mest snö i går natt, närmare en dm och drivbildning på sina ställen också. Hur kan man bara låta bli, jag ser framför mig hur den vägen kommer att bli när denna snön som nu packas där skall smälta bort.

Alla andra vägar var röjda så fint, men denna sträcka på nära en och halv mil under all kritik. Tänk om jag låter bli att lämna tidningar utefter den vägen när den är blixterhal nästa gång, vilket liv det skulle bli.

För övrigt bjöd inte natten på speciellt mycket, förutom att termometern visade på runt sex sju minusgrader och faktiskt ner till minus tio i Hässle.

Slutar dagens inlägg med denna tanke till eftertanke hämtat från ”Till eftertanke”.

En lära att leva efter

Nedvärdera inte ditt eget värde genom att jämföra dig själv med andra.
Det är på grund av att vi alla är olika som var och en av oss är så speciell.

Spring inte genom livet så fort att du glömmer inte bara var du har varit,
utan vart du är på väg.
Livet är inte bara ett lopp,
utan en resa som du ska smaka på varje steg längs vägen.

I natt var det betydligt mera snö i luften, bitvis riktigt tätt mellan flingorna och som vanligt blir det jobbigt för ögonen att stirra framför sig med flingor som flyger genom luften tätt tätt. Det hade en liten tendens att börja driva också på sina ställen så nu hoppas jag verkligen att det är röjt överallt till natten som kommer. Mellan minus två och minus fyra visade termometern.

Egentligen har jag inte mycket att skriva för övrigt men jag berör som hastigast två av nattens ämnen.

Det ena var om sk öresauktioner på nätet och det andra var om att stickning är en lisa för själen. Det sistnämnda håller jag fullständigt med om, jag har alltid ett sticke på gång och alltid finns det med på natten i bilen, både som sysselsättning om tidningarna är sena och förstås om jag skulle bli sittande ute i skogen någonstans för att invänta hjälp. Däremot det där med öresauktioner hade jag inte ens hört talas om innan det kom upp på radion. Jag använder mig av Tradera om jag vill köpa något via auktion på nätet.

Så är det de stackars korna som är i blåsvädret igen, ena stunden ställer de till med klimatförsämring genom sina gaser som de släpper från sig och nu tror man att folk kan bli höga om de dricker mjölk från kor som ätit industrihampa. Ska det aldrig ta slut. Först var det bonden som var utrotningshotad och nu är det hans stackars kor som ska klä skott för forskningen.

Till sist måste jag bara säga att vi fick ett underbart meddelande på överlägget. Kontoret i Växjö hade fått ett samtal från huvudkontoret där de uppmuntrade oss bud för att vi trots besvärligt väder under början på året inte haft upprepade reklamationer. Skönt att ett sådant meddelande når ut till oss bud också. Hmmm sedan undrar jag än en gång om min insändare kommer med snart i Smålandsposten, för en sak är tämligen säker, Smålandsposten är inte den tidning som genom någon blänkare i tidningen uppmuntrar oss bud för vårt jobb hur besvärligt vädret än är.

”En del människor gnäller alltid över att rosor har taggar.
Jag är tacksam att taggar har rosor”
- ALLOPHONES KARR -

Så kom då snön i natt, men inte i några stora mängder som en del verkade tro att vi skulle kunna få. Nej, små lätta flingor dalade ner nästan hela tiden men bildade bara ett vackert vitt täcke på vägarna. Den gjorde i vart fall att halkan försvann än en gång på vägarna och så klart den nya snön packas åter till ett eländigt underlag när det väl ska bort igen. Temperaturen höll sig runt nollan eller bitvis strax under.

Jag följde ett spår en bra bit på vägen och funderade så det knakade över vad det var för djur som varit framme. Ett spår som jag inte kände igen tyckte jag, visserligen var jag inte ur bilen och kollade närmare och inte vill jag heller göra gällande att jag är någon spårkännare i stora mått. Förklaringen fick jag en bit längre bort när jag kom ikapp spårläggaren, en grävling. Så även denna vintern lockar fram grävlingen när de egentligen ska sova sin vintersömn.

För övrigt var det en normal natt, tidningarna i skaplig tid och allt lugnt och skönt.

Nattens ämnen var att gå på kurs för att lära sig att undvik skilsmässa i framtiden nästa korta ämne handlade om att en KDSare hade kommit med ett förslag att statsministern skulle avsluta sina tal med att Gud välsignar vårt land såsom Amerikas presidenter gör.

Jag skakade på huvudet och förkastade bägge tankarna med en gång, men jag är inte sämre än jag kan ändra mig och det var vad jag gjorde när jag fick fundera en stund på frågeställningarna. Kanske är det inte helt fel att låta nygifta par gå en kurs för att lära sig hur man klarar svårigheter som dyker upp i äktenskapet. Kanske lära sig att hantera konflikter och att förstå varandras behov.

Däremot att be Gud välsigna vårt land, där sitter det lite längre inne att få mig att vara positiv till. Men det är klart varför inte, det är en påminnelse att vi faktiskt är kristna i vårt land och att vi står upp för vår religion och inte vill att någon annan religion ska härska hos oss. Men det skulle aldrig gå att genomföra här, då vi inte kan ha skolavslutningarna kvar i kyrkan för att det finns de som inte lever efter vår lära.

Sista ämnet för natten var om vem som var ens bästis. Jag för min del har ingen bästis utanför familjen som jag delar allt med. Den bästis som jag delar större delen av min tid med och även sängen är min hund, en älskad jycke som alltid är lika glad när jag kommer hem oavsett när jag kommer och på vilket humör jag är på. För övrigt räcker det för min del med mina barn och deras familjer, jag skulle aldrig hinna med några fler relationer.

En annan sak som jag funderat mycket på är varför man använder språket så konstigt. Tex i natt var det någon lite högre skolad människa som i ett nyhetsprogram sa ”mycket lite”. Vad är det för något? Motsägelsefullt så det förslår. Annat som jag ofta hör är jättelite, döroligt mm mm. Är det inte lite märkligt att vi använder motsatsord när vi vill förstärka något.
Ingen är sårbar utom den som menar allvar.
Personer som saknar humor förstår sällan allvar.
Carl Zetterström

Tisdag och vad hände då?

Minus tre grader i natt och inte fullt så månljust som förra natten. Det låter på meteorologerna att det är snö på väg under dagen. Bara min insändare kommer med i tidningen nu så att det förhoppningsvis blir några som vaknar till och gör något åt vägarna. De var faktiskt riktigt hala i natt igen på många ställen, solen hade smält bort det lilla snö som låg på isen och gjorde greppet lite bättre.

Ingen älg i natt men däremot rådjur i mängder, på ett ställe såg jag tio stycken och det dök upp rådjur på många platser i natt och så min lilla räv i Fagerhult.

Nattens ämnen var om att patientbrickan har gjort sitt snart, den har funnits sedan 1973 men nu finns vi i dataregister istället så nu ska den lilla vita brickan slumra in för gott. Ja mig gör det inget men det blir ju så att alla måste ha giltig leg istället med sig vid läkarbesök.

Sedan kom ämnet om bloggdrottningarna upp som frågeställning i natt det som jag hade en utläggning om igår.

Sista ämnet för natten var att man skulle ringa in om positiva nyheter. Många ringde in och kom med glädjande nyheter och det som gladde mig allra mest var att det var många ”nya” röster som hörde av sig och det är kul. Det där med postiva nyheter är något som jag efterlyst många gånger i massmedia, man fokuserar på allt elände och glömmer så lätt bort glädjeämnena här i livet. Jag tror att många med mig orkar inte längre ta in bara nyheter om elände och elände igen utan vi vill ha lite varierat innehåll på den fronten. Har ni tänkt på att för att förmedla en glädjande nyhet numera så inleder man ofta med att säga att de just ska presentera en glädjande nyhet. Är inte även de glada nyheterna en nyhet precis likaväl som alla tråkiga. Jag bara undrar?
Det är inte vad människan förtjänar på sitt arbete som är hennes egentliga lön, utan vad det gör henne till. John Ruskin

Ja, jag vet att jag inte skrev något inlägg i lördags, men det var en natt som flöt på utan att något hände. Ingen bra musik, det var så stor skillnad mot förra lördagen då det verkligen var blandad musik, allt från gamla goa låtar till nytt. En sådan blandning som jag och många med mig känner gör lördagsnatten lite extra lyssnarvärd.

Det enda som egentligen bröt av mot en lugn vanlig natt var att polisen var på hugget i Lessebo. Två polisbilar flög förbi i hög fart när jag stod och väntade på tidningarna. När buntbilen kom så undrade han vad som hänt för två polisbilar stod som ett V och blockerade vägen nere vid banken. Skruvbudet sa att hon varit på väg att smälla med en av polisbilarna när hon kom, inte för att de körde fort utan för att hon missade att lämna företräde för trafik i rondell. Aj, aj det hade kunnat sluta illa, nu klarade hon sig både från att få bilen tillknycklad och böter för trafikförseelse. Det visade sig senare när jag läste Blåljusrapporten att de stoppat en bil som var belagd med körförbud och oskattad. Bra gjort!

Men säkert någon som klagar på polisen för att de lade tid på sådant. Det växer så stort numera klagomålen på polisen men jag måste hålla på polisen, för de gör ett jobb som vi är många som aldrig skulle vilja befatta oss med och får massor av skit för det. De blir kallade för de mest kränkande ord som finns och blir ofta kritiserade för att de inte gör något och om de gör något så skulle de inte gjort något. Jag säger som Emil i Lönneberga ” när i hundan får jag dricka sockerdricka”.
Så var det då natt till måndag och det var ett par minusgrader, ett microtunt lager snö hade lagt sig på den halkan som blev följden efter att våta vägbanor frös i går kväll. Ingen halka, stora vägarna var saltade, gatorna inne i samhället bidrog den lilla snön till att dämpa halkan och småvägarna är som de är, is på långa sträckor men eftersom det var minusgrader så höll sig halkan på bra nivå.

Det var så ljust och fint i natt, tack vare en i det närmaste full måne och molnen var höga, det var länge sedan jag upplevde en så ljus natt.

Mitt i detta månsken över vägen så uppenbarade hon sig där, skogens drottning. Hon stod där framför mig på vägen och tittade på mig precis som hon undrade varför jag kom farande på hennes väg mitt i natten. Jag såg henne på bra håll så det var ingen risk till närkontakt. Men det är länge sedan nu som jag såg älg på natten, men om det ska bli som vanligt så kommer det att vara minst en vecka med älg i sikte.

Nattens ämnen då, jo det handlade om att barn bör välja rätt redan i årskurs fem för att få maximalt med poäng till högskolestudier. Hmmm, detta var något som gått mig förbi alldeles så det ska jag se om jag hittar mera att läsa om, återkommer med mina egna tankar om frågan när jag läst på. Så var det att åka Vasaloppet utomlands, bloggdrottningar som har smygreklam på sina bloggar och till sist vad man skulle göra om det plötsligt fanns en halv miljon på kontot och man inte visste varifrån de kommit.

Det sista kan jag klart säga vad jag skulle göra, för jag är alldeles för feg för att bara lägga beslag på dem och sticka min väg. För det första så är en halv miljon inte mycket pengar i dagens läge så jag skulle inte klara mig så länge på dem och sedan skulle jag aldrig kunna fly från barn och barnbarn, det är de mig för kära för att bara komma på tanken. Så för min del vore det att kontakta banken och förklara hur läget ligger till och hoppas på att få något lite i belöning för ärligheten.

Nu har jag läst på lite om det där med val redan redan i årskurs fem för att ha meritpoäng till senare val till högskolan. Det är om man väljer bort språk redan då och det trodde jag inte att man kunde om det inte föreligger särskilda skäl till det och de skälen är väl i så fall om man har så svårt redan med svenskan och då är det nog svårt att tänka på valen man ska göra för resten av livet.

Åka Vasalopp utomlands, nej det är inget för mig, jag är ingen skidåkare, mycket av det som är naturligt för många fick jag aldrig möjlighet att lära mig som barn beroende på att jag hade sviter av polio under min barndom och det omöjliggjorde många av de aktiviteter som är vanliga hos barn.

Så var det om bloggdrottningarnas smygreklam på sina sidor, de skickar ut mail till företag och ber om att få använda deras varor mot att de skriver om dem i sina bloggar. Det är inte lagligt att göra så men väldigt vanligt tydligen i den världen. Jag har valt att inte ha reklam överhuvudtaget på min blogg, känns skönt eftersom jag känner att jag vill leva som jag lär. Jag är mycket irriterad över reklam i många sammanhang, man kan inte titta på TV utan att drabbas av reklam, knappt inte gå in på någon sida på nätet utan att det poppar upp reklam i mängder, vi tvingas dela ut reklam som är ibladad i tidningarna trots att folk sagt från om reklam.
En vän är en person som kommer nära när andra försvinner. Walter Winchell

I natt snöade det nästan hela rundan och tidvis var flingorna stora som tjugokronorssedlar och kom så tätt att det var näst intill omöjligt att se vart man hade vare sig väg eller postlådor. Tanken smög sig på mig att tänk om det nu blir lika besvärligt väglag när denna snön ska bort från vägarna som vi hade för två veckor sedan.

Det fick bli en insändare till Smålandsposten som förhoppningsvis väcker vägsamfälligheterna till liv.

Natten som kommer ser ut att bli dimmig åtminstone om det fortsätter som det är nu ute när jag sitter här på kvällskvisten och skriver detta inlägg. Tidningarna kom i skaplig tid men det försvann lite tid på vägarna i natt under det mest intensiva snövädret.

Inte ens djuren verkade känna sig hågade att vara i rörelse den här natten.

Nattens ämnen, handlade om kärnkraft, handikapp i skolan och hur man laddar upp själv inför Melodifestivalen 2009. Om vi ska börja med Kärnkraften så förstår jag att den behövs nog för elförsörjningen men egentligen är jag motstådare till den eftersom jag är av den uppfattningen att vi måste ta hand om avfallet själva och inte dumpa över det på andra länder. Säker slutförvaring anser jag att vi inte kan finna för ingen vet hur ev lagringsplatser ser ut om så många år som det kräver att de ska hålla tätt. Alternativa energiskällor är jag tyvärr alldeles för dåligt insatt i för att över huvud taget diskutera. Skamligt, jo jag vet, har negativa synpunkter på något ska man kunna komma med altenativ. Så var det om hur man får hjälp i skolan om man har något handikapp. I natt var det en kille som senare i livet fått diagnosen dyslexi men fick ingen hjälp i skolan eftersom man aldrig upptäckte att det var det killen hade med sig. Absolut måste man kräva av skolan att de ska kunna upptäcka även icke synliga handikapp och ge den hjälp som eleven sedan behöver. Men säg den skola som är perfekt på allt. Laddar inför Melodifestivalen gör jag inte på något speciellt sätt utan det blir som vanligt en lördagkväll framför TVn med ett sticke i händerna och så slölyssna lite på låtarna och tycka och tänka lite för mig själv.

Kommer du att se tillbaka på ditt liv och säga:”Jag önskar att jag hade” eller ” Jag är glad att jag gjorde.” Zig Zigler

En insändare som är skickad till Smålandsposten idag.

En tanke slog mig i natt, när jag delade ut tidningar och snöflingorna som ramlade ner var stora som tjugokronorssedlar, tänk om vägarna blir likadana igen. Vadå, likadana, jo som de var för ett par lördag sedan, blankis som täckte hela grusvägarna och så regn som öste ner. Hur det var att känna sig som Mormors lilla kråka utan att försöka slinka ner i diket, kan nog bara den förstå som var ute och körde den natten. Att mil efter mil glida fram i 20 km/h för att dela ut tidningarna var verkligen ingen glädjande uppgift. Just då tänkte jag, varför har jag valt detta yrke egentligen.
Nu ber, nej jag vädjar till alla vägsamfälligheter att ploga även om det bara kommer lite snö på ”era” vägar, några gruskorn vore inte heller fel.  Låt det inte bli som då snön kom lagom för att lysa upp julaftonen och dagarna därefter så vackert att man väljer att låta den packas på vägarna. Det var ju som gjort för att få till värsta halkbanan när den skulle bort från vägarna.
Nästa gång det händer kanske tidningen inte finns där till morgonkaffet, budet kan ju ha hamnat i diket någonstans.
Hur det än är så är vi tidningsbud plikttrogna och gör verkligen vad vi kan för att lämna tidningen till er. Vi skulle aldrig drömma om att lämpa av den någonstans efter vägen som färdtjänstchauffören gjorde med den gamla tanten när vägen var för hal.
Tidningsbudet Inga Björk