Tidningsbud.nu- Livet ur ett tidningsbuds perspektiv!

Så var vi där, vid den där efterlängtade extra natten, nu står jag inför faktum att den bara försvinner förstås lika fort. Men jag har ju i vart fall fått sova bort den istället för att sitta i bilen och nöta mil efter mil genom vackra men mörka skogar och jag har sluppit springa i trappor, visserligen bra träning men knappast för mig längre för knä och höft vill inte riktigt vara överens med mig om att det är bra med trappor.

Det var på plussidan temperaturmässigt i natt, visserligen bara tre plus.

Smålandsposten tjock i natt förstås, det blir ju lördagstidning av fredagstidningen och så alla dessa olika titlar som är med på fredagarna, en extra bilaga till ATL, så det gäller att stuva bra så att man har allt inom räckhåll i bilen.

I natt var det faktiskt hararnas natt, det var länge sedan det var så många sådana på språng, ja faktiskt en räv också såg jag.

Nattens ämnen handlade om i fall man var en godisgris, om begravningar och till sist om vad som är bra med just den ålder man innehar.

Godisgris, ja tyvärr om jag väl börjar stoppa i mig, men jag kan hålla igen om jag sätter den sidan till.

Den delen som handlade om begravningar gällde om man ska korta ner tiden mellan dödsfall och begravning. Det skiljer ju mycket på den tiden, jag har alltid varit van vid att det inte tar mycket mer än en vecka och det tycker jag är bra för min del i vart fall. Jag tycker nämligen att det svåra är just tiden fram till begravningen, det känns lite som att leva i ett vacum då, sedan går jag in i en nästa fas i sorgearbetet eller rättare sagt att sorgearbetet startar för mig. Jag minns min mor hon var alltid så orolig så fort någon dog så pass sent i veckan att den avlidne stod som hon sa ”lik över en helg” för det betydde att det snart blev en till i släkten. Om det stämde in fick jag aldrig bekräftat, säkert fanns det en uns av skrock i det hela.

Sista ämnet om vad som är bra med just den ålder man lever i. Ja, vad kan det vara? Det är väl att man hunnit komma upp i den åldern då man känner sig helt trygg i sig själv. man bryr sig inte längre om vad andra tycker och tänker.

Till sist så är det två andra funderingar som jag har efter att läst tidningen. En mackägare i Växjö satte upp bild på bensinsmitare och då blev det liv i luckan, då kom polisen och tog ner bilderna och anmälde mackinnehavaren för förtalsbrott. Ja, ja vilket samhälle vi lever i, samhällets långa arm skyddar brottslingarna. Det finns inte tid att göra förundersökningar mot bensintjuvarna men det finns tid att haffa den som blir utsatt för brottet.

Nästa artikel i tidningen som jag reagerade mot var om den person som haft tid att sitta och nysta i massmedia och hittat att en skola här nere som har haft tema om hur det var förr och i samband med detta så läste en elev i ett rollspel upp vår trosbekännelse. Nu har denna debattör anmält händelsen till Skolinspektionen och nu har cirkusen dragit igång. Jag är inte troende på det sätt som man kanske tänker på när man hör ordet, men vad då, ska man visa upp i ett temaarbete hur det var förr så är det väl ganska troligt att man stöter på hur kyrkan påverkade människorna på olika sätt. Att då göra en sådan anmälan tycker åtminstone jag är att gå alldeles för långt.
 

Tiden gång

            Vart tiden går

       är omöjligt att veta,

     och den som söker får

           förgäves leta.

        Man mycket sällan

  begriper vad som försiggår

      och faller lätt i fällan

   att förväxla nuet med igår.

     För visst är svårt förstå

      att det som förr var nu

       helt plötsligt bliver då

       – Eller vad tycker du?

Eller som om det som förr var här,

    helt plötsligt verkar vara där…

Oj, det tycks som åt helsike allt bär,

            – Förlåt jag svär.

     Men gläd dig då och minns

        av det som en gång var

   för djupt i våra hjärnor finns,

        dessa minnesbilder kvar.

Texten är hämtad från Olles funderingar

Torsdag och bara en natt kvar tills helgen kommer.

Åh, så skönt att komma ut och sätta sig i en ren, torr och varm bil.

I natt hade temperaturen sjunkit ner till en minusgrad men ingen dimma så långt ögat nådde.

I natt kom inte tidningarna lika tidigt och det var väl tur det för nu var det extra många burar att köra fram för gårdagens chaufför hade struntat i att hämta de från dagen innan och med gårdagens så blev det fem gånger som det var att vandra med en bur framför sig, ja det blev faktiskt bara fyra gånger för mig för A kom och förbarmade sig som vanligt och tog en av dem. De andra två struntar fullständigt i det jobbet, tänk om inte vi två vore där hur skulle det då bli?

Rundan gick bra efter att bilen fått sin veckoranson av bensin, då är den så snäll så snäll och forslar mig och tidningarna genom mörka Smålandsskogar.

Rådjur ja visst, var, jo så klart på det vanliga stället.

Ja, visst ja, lådan som var borta i går natt, är uppsatt igen, jo en ny naturligtvis men jag fick en reklamation från igår natt och det var en tidning som jag vet att jag la i och det var till ”grannen” till den lådan som var borta. Var det nattens flanör som tog tidningen jag la på marken och den som hade sin låda borta som av misstag gick i fel låda, eller? Jag blir så grymt besviken när jag får en reklamation på något som jag inte rår för.

Nattens ämnen handlade om filmer som jag vill se uppföljare på, vad som stressar mig i affären och så till sist om vad jag tror på. Det första ämnet om film hoppar jag över av den anledningen som jag sagt förut i min blogg, jag är ingen filmmänniska. Stressad i affären, nja det beror på, jag är sällan stressad för jag undviker att gå och handla om jag har tidsbrist om jag inte är absolut tvungen. Men det som kan irritera mig är när någon försöker tränga sig före mig eller någon annan i affären, allrahelst när någon vuxen tränger sig förbi barn, det kan göra mig riktigt ont att vuxna behandlar barn så illa. Är jag då före den personen så händer det att jag kallar till mig barnet och låter det gå före mig i kön.
Till sist så var det om vem jag tror på. Nej, jag tror inte på Gud. Jag tror på mänskligheten hur elak den än är ibland, men jag är övertygad om att det goda är något som vi måste tro på, det finns så mycket goda människor så någonstans måste de segra. Att jag sedan tror att det finns något som styr över vårt liv men vad det är kan jag inte sätta fingret på. Ingen kan övertyga mig än så länge i varje fall att en god Gud vill ta bort unga människor eller människor mitt i livet från denna jord.
Ett vackert hjärta
Det här är en av de vackraste texterna jag vet. Jag hoppas jag själv kan leva så….

En ung man stod på stadens torg och förkunnade att han hade det vackraste hjärtat i hela bygden. En stor publik hade samlats och alla beundrade hans hjärta för att det var så vackert. Det var inte en endaste rispa eller märke i det. Ja, de var alla överens om detta sannerligen var det vackraste hjärta de någonsin sett. Den unga mannen blev så stolt att han började förkunna ännu högre om sitt vackra hjärta.

Plötsligt närmade sig en gammal man och ställde sig längst fram i publiken och sa:

”Ditt hjärta är inte på långa vägar så vackert som mitt.” Publiken och den unga mannen tittade på den gamle mannens hjärta. Det slog med starka slag, men det var fullt av ärr och det fanns ställen där man såg att bitar hade tagits ur och ersatts med andra bitar som passade dåligt så att det hade blivit taggigt och kantigt där de satts in. Det fanns t o m ställen där det faktiskt fattades bitar och där det hade blivit djupa hål.

Publiken stirrade – hur kunde han säga att hans hjärta var vackrare tänkte de. Den unge mannen tittade på den gamle mannens hjärta, såg dess tillstånd och skrattade. ”Du måste skoja, jämföra ditt hjärta med mitt, mitt är perfekt och ditt är fullt av ärr och märken.” ”Ja, ” sade den gamle mannen, ”ditt hjärta har ett perfekt utseende, men jag skulle aldrig vilja byta mitt hjärta mot ditt. Du förstår, varje ärr representerar en person som jag givit min kärlek – jag tar ut en bit av mitt hjärta och ger till dem, och ofta får jag en bit av deras hjärta tillbaka som passar i den tomma platsen i mitt hjärta, men eftersom bitarna inte är exakta så finns det lite taggiga kanter på mitt hjärta, men dessa vårdar jag ömt för de påminner mig om den kärlek vi delade. Ibland har jag gett bort bitar av mitt hjärta, men inte fått någon bit tillbaka av den andra personen. Det är därför jag har en del tomma hål i mitt hjärta – att ge av sin kärlek är att ta en chans. Trots att dessa tomma hål smärtar och står öppna, så påminner de mig om den kärlek jag har för dessa människor och hoppas att de någon gång kommer tillbaka och fyller det tomma hålet i mitt hjärta som står och väntar på dem. Så nu kanske du kan se vad verklig skönhet är?

Den unga mannen stod med tårarna sakta rinnande nerför kinderna. Han gick fram till mannen, stoppade in handen i sitt perfekta unga hjärta och rev ut en bit. Han erbjöd biten till den gamle mannen med darrande händer. Den gamle mannen tog emot biten av hans hjärta, stoppade in den i sitt hjärta, och tog sen en bit ur sitt eget ärrade hjärta och stoppade in det i såret på unge mannens hjärta. Biten passade, men inte perfekt så det blev lite taggiga kanter. Den unge mannen tittade på sitt hjärta, som inte var perfekt längre men ändå vackrare än någonsin eftersom kärleken från den gamle mannen blandades med hans. De kramade om varandra och gick iväg sida vid sida.

Så sorgligt det måste vara att gå igenom livet med ett helt hjärta.

Onsdag och mer än halva veckan avklarad, just denna veckan alltså eftersom det kommer en extra ledig dag. Ska bli så skönt, så skönt, tänk att kunna sitta uppe och titta på Skavlan direkt och inte dagen efter på nätet. Skavlan och hans gäster gillar jag starkt, jag som annars inte är någon TV-fantast, men det börjar ju bli lite mer som jag tittar på nu på helgen. Körslaget och Dansbandskampen är program som jag gillar och vad händer då, jo naturligtvis så sänds de två samma tid, fattar ni varför jag inte gillar TV?

Nej, nu spårar jag ur alldeles, det var ju om mitt jobb jag skulle skriva.

 natt var det kallt, ja det beror ju på vad man menar med kallt men det hade krupit ner så rutan var igenfrusen på min egna bil, men fuskade lite, startade bilen och sedan gick jag en kort kisserunda med vovven och vips var rutan ren. Skvallra inte för det var nog lite för lång tomgångskörning, men nu är det slut med igenisad ruta hemma för idag åker motorvärmare och kupévärmare i min bil hemma också, ska fanken inte skrapa rutor i onödan inte.

När jag sedan passerade macken där vi fortfarande hämtar våra tidningar stod buntbilen där redan och lastade av fast klockan bara var 01.40. Skönt men extremt tidigt. Jag var först på plats som de flesta gånger och det var tack vare att jag hade mina rutor isfria för han som vikarierar för budet som beger sig till Hovet fick skrapa rutorna på den bilen, stackarn. Jag lastade i mina buntar och riks samt veckotidningarna och kom iväg innan de andra buden förutom Hovetkillen kommit.

I natt var det en sådan där lite mysko person som drog runt på samhället igen, han stod utanför radioaffären när jag passerade där på vägen ner för att hämta bilen och sedan vandrade han fram och tillbaka runt kyrkan och skolan flera gånger medan jag fortfarande körde i de trakterna.

En postlåda var bortsliten från sin plats och ivägslängd och förstörd, sådant där som är så otroligt onödigt. Hittade som tur var lite plast så jag kunde linda runt tidningen och lägga på marken vid lådraden och bara hoppas på att den fick ligga kvar.

Tänt var det här var det också, ja inte fullt så dramatiskt men det var tänt på brandstationen så jag antog att de var iväg på någon utryckning, men det var tänt där även när jag var tillbaka från min runda i nattens timmar, så jag vet inte om någon bara glömt släcka.

Temperaturen, ja visst det glömde jag säga den höll sig på någon plusgrad och dimman gled allt mer ner över Lessebo och det skulle hålla i sig en bra bit på rundan ut i skogarna också, men till sist lättade den och jag kunde åter se vad jag hade i kanten av vägen.

Nu var det inte så mycket djur den här natten, utom förstås rådjuren som börjar bli en vana att se i Hässle, i natt var det åtta stycken på en åker.

Nattens ämnen handlade om gemensam läxläsning, allt tidigare start på våra traditioner och så vem som städar på jobbet. Konstigt att den sist frågan kom upp i natt när jag nämde om den redan igår, är det måhända lite tankeöverföring, eller?
Att man startar upp våra gamla traditioner alldeles för tidigt eller inte ens håller på dem längre berör mig illa. Jag är så trött på att julen startar redan i oktober för vissa handelsmän, man är ju så trött på tomtar och glitter innan julen ens börjat. I natt fick jag höra att ett bageri i Värmland redan bakade semlor, vad är nu detta? Hur gott jag än tycker att semlor är så aldrig att jag skulle köpa någon sådan före jul.
Så var det om gemensam läxläsning för högstadie och universitet för att få bort en massa problem runt dessa ungdomar. Allt som gynnar att man skapar bra kontakt är av godo anser jag.

Till sist kan jag inte låta bli att fundera över varför så många klagar över att de är trötta nu när vi gått tillbaka till normaltid, obs att jag godtar inte begreppet vintertid. Hur kan man bli trött nu, när vi fick en timmas extra timme i helgen att sova på och det är ju ljust en timma tidigare på morgonen.
Ta aldrig någon för givet.
Ha alla dina  vänner nära ditt hjärta,
för du kanske vaknar en dag och  upptäcker
att du förlorat en diamant när du var för  upptagen
att samla på stenar.
Det är bättre att ha få  diamanter än många stenar.

Fortfarande varmt på natten, hela nio plusgrader, det är riktigt skönt.

I natt var det inget regn i varje fall men däremot lite lätt dimma.

Lyckliga jag hade fått min bil tvättad den var så vit och fin och även urstädad inuti, skämdes lite faktiskt för jag hade inte haft med mig något att ta plasten och buntbanden i natten innan så det låg kvar i bilen med tanke på att jag tar med en kasse den här natten och nu var skräpet borta. Tur att det inte var så mycket, jag brukar vara noga med att plocka ur allt varje natt i vanliga fall och lägga det i skräpkassen, det är nog värre i en del andra bilar.

Att komma ner och se sin bil ren och fin gör att natten känns extra behaglig att köra, men det ska alltid finnas något som jag retar mig lite på och just i natt var det att ett av buden hade varit före mig och tagit sina riks och veckotidningar och det är väl helt ok men att bara slänga ut de andras buntar och inte sortera ordentligt och ställa fram burarna retar mig lite grand. Tycker att det ska vara förste mans jobb att fixa det, så är det i varje fall när A och jag kommer, men kanske är vi för snälla.

Det var inte så mycket djur i rörelse i natt heller förutom rådjuren i Hässle.

Nattens ämne handlade om ljud som försvunnit, ljushuvud samt om att lifta. Ljud som försvunnit, ett som kom och snabbt försvann igen var ju uppkoppling via modem. Ånglokens tuffande är också ett minne blott, ja jag har faktiskt upplevt det fast inte i någon större utsträckning. Ett ljud som har försvunnit för mig personligen och som jag saknar är ljudet av syrsornas gnidande en sommarkväll, men det är ju inte försvunnet för alla utan bara för oss som börjar tappa hörseln mer och mer. Ljushuvud det finns det gott om och de allra flesta som jag upplever som sätter ljus på tillvaron är barn, finns det några som kan komma med så ljuvliga kommentarer till olika saker som barn? Så till sist det där med att lifta, det var något som jag gjorde mycket i min ungdom, men jag skulle aldrig uppmuntra mina barnbarn till att göra, för tyvärr så har tiderna förändrats så mycket på dessa 40-45 år som gått sedan jag var ung och kanske ibland dum.

En dåre söker lyckan i fjärran; den vise odlar den under sina fötter

- JAMES OPPENHEIM -

Ny vecka men inget nytt väder, för det fortsätter att regna och regna, hela natten regnade det och temperaturen var för årstiden hög faktiskt nio grader.

När jag precis stannat vid macken för att börja sortera riksen så kom det en äldre Volvo dit och ut klev en ung kille och atomatiskt så börjar hjärnan tänka en massa konstiga tankar om vad är nu detta och vad vill han så där mitt i natten, man känner sig ganska utlämnad när man står där ensam mitt i natten. Han började med att fråga om jag kunde hjälpa honom, hmmm ännu mera tankar snurrade, han sa att han spärrat sitt bankkort och nu behövde han tanka bilen. Usch, ännu värre tankar snurrade runt, men tillade han att han hade 3 hundralappar men det går ju inte att tanka med sedlar längre någonstans i Lessebo i varje fall så han undrade helt enkelt om jag kunde tanka på mitt kort och så skulle han ge mig pengarna. Usch vad hemskt det är att inte kunna lita på någon längre. Tyvärr så har jag inte med mig något kort eller plånbok heller på natten för man vet ju aldrig vad man stöter på sa jag och hoppades på att han var en ärlig kille och skulle förstå mig rätt. Det gjorde han förmodligen för han undrade om jag visste om de tog sedlar vid någon av mackarna i Hovet. Tyvärr kunde jag inte ge honom något svar. Jag sa att han kunde ju vänta på de andra buden kanske någon hade med sig, men samtidigt så sa jag att förmodligen så är det lika med dem att de inte har med sig något på nätterna. Han sa att nej jag får chansa på att jag kommer till Hovmantorp och att det går att tanka där för jag klarar mig inte hem. Varför har vårt samhällsklimat blivit så hårt att man ska misstänka alla man möter att vara oärliga, jag vill inte leva i ett sådant samhälle, jag vill tillbaka till tiden när jag växte upp då nästan alla var ärliga mot varandra och man kunde räcka ut en hjälpande hand utan att riskera bli nedslagen.

Det regnade som sagt hela rundan och jag vet inte om det var det som gjorde att skogens djur vilade den här natten för det var alldeles tomt utefter vägarna.

Oj, vad smutsig bilen är på utsidan, hoppas det snart är dags för tvätt igen av den.

Nattens ämnen handlade om hur vill jag bo som gammal, favoritfilm och hur tränar jag.

Träna har varit på tapeten så många gånger så det hoppar jag över, favoritfilm, tja, just nu så är det helt klart filmatiseringen av Milleniumböckerna, absoluta favoritfilmer. Hur jag skulle vilja bo när jag inte längre klarar mig själv hemma, ja det vet jag absolut. Jag skulle vilja bo på ett äldreboende som låg ute på landet där det finns lite smådjur och en stor trädgård där boendet odlade grönsaker mm och där man som gammal kärring får hjälpa till i mån av hur mycket man kan och orkar.
Det går att tänka sig lycklig genom att låta bli att tänka sig olycklig och om man kan grubbla sig sjuk , kan man tänka sig frisk”                 
                                                                         Nisse Simonsson

Så var då min semestervecka från städningen förbi och allt som jag skulle göra är ogjort, naturligtvis så är det ju alltid. Man slöar och slöar och skjuter på det man ska göra för att det hinner jag ju och så plötsligt så står man där och ledigheten är över och allt man skulle gjort ligger kvar som före semestern. Men strunt i det, jag har hunnit umgås med barnbarnen och det är viktigast.

Lördagnattens tidningar var som vanligt lite sena och så klart så kom inte SMSet förrän jag redan var på gång.

För övrigt så var natten lugn, temperaturen höll sig på sex, sju grader och det småregnade lite hela tiden. Lite mer djur var det i rörelse mot tidigare i veckan.

Nu är vi tillbaka till normaltid igen när jag skriver det här för det är redan söndagkväll. Undrar när gemene man ska sluta säga att vi har vintertid nu för det är ingen vintertid utan normaltid, punkt slut och jag har aldrig kunnat med det här med att ställa om klockan hit och dit.
Veckan som kommer är bara femdagars vecka, kan ni fatta att nu är vi där det som man gått och längtat till hela sommaren att få en extra natt ledig, ska bli så skönt.

En dag  i taget, det räcker,
vänd dig inte om och sörj det förflutna för det är borta ,
och bekymra dig inte om framtiden,för den har ännu inte kommit,
utan lev i nuet , och gör det så underbart
att det blir värt att minnas….

Fredag och jobbet började redan på torsdagen, sent visserligen men, ändå så gör man allt för att abonnenterna ska få sina tidningar i tid. Jag gillar inte totalutdelningar men det vet jag att jag sagt förut också så det är ingen nyhet direkt. När väckningen skräller strax efter 23 igen då är man knappt medveten om vilken dag det är och vill inget hellre än att vända sig och somna om, men det duger ju inte utan det är bara att snabbt kliva ur sängen så att man inte ångrar sig.

Ut en snabbrunda med vovven så hon får kissa av sig lite och sedan ner till tidningsbilen för att hiva in VK:n i den och börja stoppa i dem i lådraderna och så avsluta med att springa i trapphusen där man inte ska in sedan eller bara ska in på nedersta våningen.
När jag väl klarat av det så är klockan bara strax efter 01.00 och då står man som en get mellan två hötappar, ska jag åka hem och lägga mig en halvtimma eller ska jag åka ner sortera och lasta riksen, ställa fram burarna och sätta mig och vänta. Inser att det senare alternativet är nog det bästa i varje fall, tänk om lokaltidningen skulle vara riktigt tidig, det hoppet lever jag på varje natt men slår sällan in.

Sagt och gjort jag åkte i varje fall ner igen och då hade inte riksen kommit än, men efter att jag tagit fram burarna så kom han. Började så smått sortera upp dem i högar en för mig och en för dig och dig och dig och dig och dig, men det var allt för vått på backen för att kunna lägga dem där så Hovmantorparnas buntar fick ligga kvar i buren och de andra två hamnade på deras VK-buntar, tänk vad prydligt det blev.
Vänta på de andra fick vi göra till vår ordinarie inställelsetid och vi hann än en gång diskutera hur vi ska lösa det där med att få chefen att förstå att vi har fel tid. Ska vi stålsätta oss och inte komma förrän till den inställelsetid som vi fått och på så sätt inte kunna förbereda för buntbilschauffören med burar och liknande, eller ska vi fortsätta som vanligt och bara påpeka felaktigheten. Kanske bäst att göra det förstnämnda för att få någon respons. Nu har jag i varje fall varit in och skickat ännu ett mail till honom och påtalat problemet så får vi se om det händer något.

Kommer ni ihåg att jag sa att jag skulle skriva en kommentar till Vakens blogg och ställa frågan vad en kulturtant är. Det gjorde jag och så här löd den

 ”Kulturtant, är det jag?
Lyssnar troget varje natt, nej nu tog jag i men sex nätter i veckan på er eftersom jag tillhör de där trogna tidningsbuden som ständigt finns där ute i natten för så många människors tidning till morgonkaffet. Vem vill förstöra någons morgon.
Tycker oerhört mycket om programmet och det är för er skull som jag aldrig hinner lyssna på någon talbok vilket jag absolut skulle ägna mina nätter i bilen åt om inte ni fanns med ert lättsamma snack varvad med bra musik.
Men natten som gick blev jag lite konfunderad över Jennys ilska över kulturtanter runt 50. Inte att du blir arg på någon och skäller ut dem, nja, jo, lite kanske även det eftersom jag tillhör den sorten som räknar till tio innan jag vräker ur mig något, men det jag reagerar mot är just begreppet kulturtant, vad just kultur har med detta att göra. Är alla tanter runt femtio kulturtanter i så fall är jag en sådan, eller ser de ut på något särskilt sätt? Jag läser mycket böcker men jag går inte på teater, vernisage eller ens knappt på bio är jag ändå en kulturtant?”.

 Peter läste upp den för Jenny strax efter midnatt och tack och lov så är nog inte jag en sådan, hur Jenny beskrev en sådan kan ni själva gå in och lyssna på programmet i efterhand och höra.

Temperaturen i natt höll sig runt sex grader och lätt duggregn ni vet sådant där regn som man blir så blöt av föll nästan hela natten och tidvis så härskade dimman också.

Lite mer djur var det i rörelse i natt, både rådjur och harar.

Jag är också glad att jag kastade om min runda lite för det visade sig att det fattades tio styck SMP och nu blev det ju inte mina i vanliga fall sista abonnenter som blev lidande, men det är inte roligt när det blir så här och jag fattar inte att det kan bli så många som fattas. Undrar också om jag kommer att få en reklamation på VK eftersom de inte heller räckte till ordentligt, för det är en abonnent som inte fick någon i sin låda vid huset alltså en abonnent som prenumererar på den, men jag vet att de fått en i sin låda i lådraden men frågan är om de reklamerar innan de kollar i den lådan. Det återstår att se och jag glömde bort att tala om problemet för nattförmannen när jag ringde honom om de tio andra abonnenterna.

En annan konstig sak har hänt oss eller kanske inte oss direkt men indirekt och det är att vi inte får behålla vårt avlämningställe vid macken, anledningen var mycket difus och vi vet inte med oss att vi gjort något som kunnat störa på något sätt. Aldrig slängt papper, plast eller buntband i deras papperskorgar, burarna som det verkade vara som de hakat upp sig på står prydligt uppställda vid kanten där de själva ställer sina burar och de står absolut inte i vägen för det är en stor parkering för släp som de står vid kanten av. Nu gäller det att hitta ett nytt ställe som ligger under tak och det är inte så enkelt, det får kanske bli vid andra macken men där finns inte någon bra plats för burarna. Hoppas vår arbetsgivare byter bensinkort nu, för inte ska de gynnas som inte ställer upp på oss. En annan sak som vi bud kan tycka har varit en klar fördel för dem är att vi har funnits där sex nätter i veckan och på så sätt oroat buset. Men, men ibland så blir man inte klok på vissa beslut som fattas.

Nattens ämnen lämnar jag utan någon reflektion runt.

Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt !

I natt var det dags att fylla på bensin igen i bilen och det håller sig stadigt på drygt 40 liter i veckan.

Ringde också till nattförmannen för att kolla så att VK kommer tidigt i natt och det antog han att de skulle göra så det blir att krypa ner tidigt i kväll för att orka kliva upp strax över 23 och starta upp nattens runda.

I natt var det ytterligare några grader varmare ute, faktiskt runt sex grader och ingen dimma alls, däremot lite lätt regn tidvis.

Trotsade regnet gjorde lite folk konstigt nog mitt i natten och mitt i veckan, dels var ett par ute och gick runt i samhället, såg dem flera gånger på olika ställen och så gick några med raska steg Boseus väg fram från båthamnen.

Det var lika lite djur i natt, två katter var det enda jag såg.

Nattens ämne handlade om vackra byggnader värda att bevara på min hemort. Det finns bara en byggnad som jag kan tycka är riktigt vacker hos oss och det är Handpappersbruket. Sedan var det ett till som jag inte ens kommer ihåg nu vilket det var. Men det sista minns jag för det handlade om att när man skällde ut någon ordentligt. Nu tillhör jag den sortens människa som räknar till tio innan jag vräker ur mig en massa och även när jag gör det så är jag ganska samlad så jag vet vad jag säger. Det jag däremot reagerade på i natt var att en av nattpratarna sa att det värsta hon visste och ofta skällde på var kulturtanter i femtioårsåldern. Vadå vilken är kulturtant, är det jag som läser många böcker men inte går på teater, vernisage eller knappast ens på bio? Ja vi får se om hon svarar på mitt inlägg på Vakens blogg.

Semester ja visst skönt men den försvinner lika fort som alla andra veckor men jag har fått tid över för barnbarn och det känns skönt att sedan allt som jag tänkt hinna med fortfarande ligger där gör mindre, det springer inte från mig. Däremot tycker jag att det är säkert tur att jag inte har semester oftare för nu har jag hunnit kolla på lite olika debattprogram på TV i efterhand för där har jag hört så mycket som retat upp mig och som väcker många frågor hos mig. Höra tex hur man gör sig rätt att kasta sten på polisen, varför vi ska tillåta att kvinnor ska få dölja hela ansiktet i arbetslivet i Sverige, varför vi inte istället ska ta seden dit man kommer. Det är så förtvivlat farligt att snacka så här för vad man än säger så klassas jag som rasist men jag är varken rasist eller främlingsfientlig jag är bara klarsynt och det vill jag verkligen att jag ska kunna vara utan att få en stämpel på mig.

Jag har även hunnit läsa lokaltidningen ordentligt och idag skrämdes jag av hur det blivit i vårt samhälle. Hur kan man ringa 112 och be att få komma till socialjouren bara för att man missat bussen hem och inte har pengar till taxi eller att man har slut på pengar och behöver en hundralapp till bensin så man kommer till jobbet.Jag trodde att folk hade mer skam i kroppen än att använda sig av nödnumret i sådana ärende. Kan de inte förstå att det kan vara en livsfarlig situation som får vänta bara för att de har bagatellärende.

Att kunna stava är inte det viktigaste. Vissa dagar har det ingen betydelse alls om man kan stava till tisdag.
Källa: Kanin (Nalle Puh)

Den här natten höll sig temperaturen runt tre plusgrader och dimman hade lagt sig över rundan, kanske inte den där riktigt tjocka dimman som gör att allt är grått men tillräckligt för att göra det lite svårt att upptäcka avtagsvägarna.

Jag vet inte om det var det som också gjorde att det var så glest på djurfronten, det var faktiskt så pass dåligt med sådana synintryck att det enda som dök upp för mig var ett rådjur.

Vad som däremot dök upp var en taxi ute på en byväg, den blev nog lika överraskad som jag för den stod där på en grusväg antagligen för att hämta eller lämna någon vid ett hus där jag vänder efter att jag lagt tidningen i lådan där. Den stod där mitt i vägen med helljusen på fast att jag slagit av mina redan en bit innan eftersom jag såg den bilens strålkastare. Jag ville ju inte gärna skicka på mina helljus rätt i ögonen på den eftersom våra helljus är ganska eller rättare sagt rejält kraftiga att få rätt i ögonen. När jag sakta smög mig allt närmare så till slut makade taxin sig lite åt sidan och så kom den tydligen på att helljuset var på och snabbt slog av det.

Nattens ämnen handlade om vilken sorts telefoni som man använder, kameraövervakning samt shopping. När det gäller telefoni märker jag att jag alltmer använder mig av mobilen skulle nog utan vidare klara mig utan den fasta om jag inte haft bredbandet kopplat via den. När det gäller kameraövervakning så har jag alltid tyckt att det är ok, för har man rent mjöl i påsen så har man inget att frukta men i det här fallet som utlöste frågan denna gången så var det fiskeristyrelsen som ville sätta in kameror i fiskebåtarna för att hålla koll på vad fiskarna tar upp för fångst. Nja, där blir jag lite tveksam faktiskt men det är klart fuskas det mycket så kanske det är rätt annars känns det lite väl övervakat. Till sist fattar jag inte vitsen med att bara shoppa för shoppandes skull, det har aldrig passat mig, men som sagt alla är vi olika.

Bättre att köra huvudet i väggen än att aldrig använda det.

I natt var det varmt och gott ute, höll sig på mellan sex och åtta grader varmt och helt vindstilla. Det enda som skymde sikten lite var lite lätt dis som bäddade in naturen.

Tidningarna var i vanlig tid men ändå kändes rundan seg, jag var så trött på ögonen, fattar inte varför jag har ju sovit, visserligen inte så länge innan det var dags att ge sig iväg men hade ju sovmorgon efter måndagsutdelningen. Sov faktiskt ända tills kl 10. Eller var det meddelandet på överlägget som gjorde att jag tappade gnistan. Jo, det är sant det blir totaltäckning på fredag igen av VK. Inget som jag ser fram mot, de extra pengarna kan jag vara förutan.

Det enda i djurväg som jag såg i natt var rådjur men det var det gott om lite lagom utspridda utefter rundan.

Inlägget blir kort i dag för nattradions ämnen var inget som väckte några speciella tankar hos mig så det hoppar jag över helt och hållet.
Däremot funderar jag lite över en artikel i Aftonbladet, nej förresten det är lika bra att jag håller tyst för det blir bara en massa konstigheter hur man än säger.

Sarkastiska anmärkningar är det säkraste medlet att roa för ögonblicket och skaffa ovänner för livstiden.