Tidningsbud.nu- Livet ur ett tidningsbuds perspektiv!

Oj, oj vad tiden går nu har jag redan klarat av en hel arbetsvecka men ack vad trött jag var innan veckan var över. Märks att man inte är ung längre och så vill jag ha bort snön och halkan, jag vill ha fågelkvitter, ljusa nätter och blommor i massor.

I natt var en sådan natt som inte känns så där speciellt angenäm när man börjar natten med att hålla på att sätta sig på ändan redan när man kliver ut första steget i den mörka natten. Det hade kommit underkylt regn. Tack och lov så fick jag ordning på benen innan ändlykten närmade sig backen. Tack och lov också för att kupevärmarna hade gjort sitt för det hade inte varit roligt att skrapa bort ett lager isbark från rutorna. Tack och lov också för att det började snöa lite smått och bet sig fast på ishinnan på gator och vägar så att den värsta halkan la sig.

Fick vänta in tidningarna en liten stund i natt men det var inte så konstigt för dels med tanke på väglaget och så var buntarna runda som brödlimpor. Reklam ibladad förstås, men långt ifrån i alla tidningarna. Varför ska detta fenomen vara så svårt att få ordning på. Ja, för mig finge det vara helt reklamfritt, för jag tycker som jag sagt så många gånger förut lite fult att göra det till en del av tidningen och på så sätt komma från förbudet mot reklam i lådorna.

Temperaturen i natt vandrade mellan en och två minusgrader.

En hel del djur var i farten, rådjuren förstås, några harar, en räv som jag tyckte betedde sig lite konstigt. Jag fick se något vid snövallen på en gata i närheten av min dotters hus, tänkte först att det var en stor katt som satt där, men när jag kom närmare så vände den upp huvudet och då såg jag att det var en räv. Tittade bara på mig när jag smög förbi med bilen och så kurade den ihop sig igen mot vallen. Måste komma ihåg att säga till dottern att de kan hålla lite koll ifall den fortsätter att vara där så den inte är sjuk på något sätt. En lite mus såg jag också, piggt sprang den på ladugårdsbacken uppe på Karsmåla. Drar mig till minnes den lilla musen som kom fram varje kväll i ladugården på Fetebo och ville ha några sädeskorn av min dotter när hon var ute och höll på med hästarna. Särskilt minns jag en kväll när hon och jag turades om att vaka hos en sjuk häst och när jag satt där i tystheten och väntade på nödslakten så kom den lilla musen fram, satte sig någon meter från mig och tittade vädjande på mig. Just då kändes det som om den ville hålla mig sällskap i min långa väntan i dödens väntrum. Jag minns även de långa förmaningstalen dottern höll för katterna, att de fick inte ta just den musen.

7% av jordens befolkning är vänsterhänt.

Slår ihop fredag och lördag för ingen av nätterna var särskilt berikande. Natten till fredagen var det mellan tre och sex grader kallt medans natten till lördagen inte visade riktigt så många grader. Riktigt skönt faktiskt att kunna lasta utan att dra på sig vantar som bara är i vägen. Jag är alltså ingen vän av vantar men ibland är även jag tvungen att dra på mig dem för att inte frysa fingrarna av mig, men det är klumpigt.
Det har varit lugnt på djurfronten också bägge nätterna, men faktiskt såg jag en älg natten till fredagen och det var länge sedan sist.
Nej, jag väljer att inte tjata om en massa bara för att få truten att gå eller rättare sagt fingrarna utan avslutar inlägget med ett par önödigt vetandegrejor.
 Det var en dansk som uppfann inbrottsalarmet, men tyvärr blev det stulet innan han hann ta patent på det.
och

En enda tråd i en spindels nät är lika stark som en stålvajer med samma tjocklek.

Trots att det är en hel vecka nu så rusar tiden iväg med mig, liksom säkert för många av er andra också. Det är märkligt det där med hur fort den lyckas läggas bakom oss. Som jag sagt många gånger förut så känns det som om veckan består bara av måndag och fredag. Men det är säkert skönt att känna så i varje fall än om man skulle känna att varje minut är seg som sirap. Seg känns säkert varje sekund för den stackare som blivit levande begravd efter jordbävningen på Haiti, denna fruktansvärda naturkatastrof som drabbat en del av världen där fattigdomen är stor.

Vad skönt nu funkar tiduret igen med rätt tid så bilrutan är ren från is och bilen varm och go inuti.

Riktigt lika tidiga var inte tidningarna i natt som de varit i början på veckan.

I natt var det lugnt på djurfronten, det är märkligt hur stor skillnaden är mellan nätterna, ena natten en massa rådjur framför allt och nästa natt inte en enda. Men här hemma på tomten har jag en skock rådjur som är väldigt närgångna och det bådar absolut inte gott inför blomsäsongen, måste nog ta och undersöka möjligheten att på något sätt hålla dem borta från tomten. Det är inte roligt att få blommorna uppätna när man lägger ner pengar och energi på dem och för att få njuta av dess prakt. Speciellt utsatta är ju tulpanerna på våren. På baksidan har jag bara några få tulpaner kvar alldeles intill husväggen. Men även de är säkert i farozonen om rådjuren ska fortsätta vara så närgångna för nu i snön ser jag spår ända intill knuten. Inte är de rädda för hunden ens, flera gånger har jag kommit ut på baksidan med hunden min och rådjuren sakta sprungit iväg några meter ner i kanten på tomten och där står de och glor på oss fast att jag låter vovven skälla på dem för att försöka ingjuta respekt, men inte katten hjälper det inte.

Temperaturen pendlade ganska rejält den här natten allt från minus tre grader till minus elva i mitt köldhål på rundan.

Nattens ämnen handlade om fusk med körkortsprov, hjälpa djuren i vinter och sk frikort till otrohet. Tänk att det alltid ska finnas människor som går fuskande genom livet och det är klart att på vägarna märks det ju att det måste vara allt fler som inte har en aning om vad trafikregler är för något.De djur som jag hjälper i vinter är förstås fåglarna, de får mat tidigt hos mig. Sista ämnet i natt fattar jag inte ett dyft vitsen med. Tydligen är jag gammalmodig eftersom jag inte skulle kunna förstå vad otrohet i ett förhållande skulle vara något att sträva efter. Att lova sin kärlek att om de träffar en förutbestämd person, gärna kändis då, så skulle det vara fritt fram att ha sex med den personen utan att det skulle påverka det egna förhållandet. Vad är detta?????? Har jag en hjärtans kär så har jag och då är det den enda för mig.

Att bita på naglarna är som att slicka rent toalettstolen.

Fortfarande ingen ordning på motorvärmare/kupévärmare, jo ordning är det på grejorna men ingen rätt tid. Måste komma ihåg att ringa idag och påminna.

Temperaturen höll sig mellan minus två till minus fyra.

Tidningarna fortsätter att vara tidiga, skönt, skönt!!!!

Massor av rådjur och jag menar verkligen massor av dem ute på vägen och de är så hispiga tycker jag, springer i full fart rätt ut över vägen hur som helst utan minsta tanke på att kanske inte bilisterna hinner se dem eller inte hinner bromsa. Snälla små vackra djur, var lite rädda om er.

En aning bättre kanske jag kan säga att Orreforsvägen var i natt, lite av snömodden bortröjd men svinhalt inunder.

Nattens ämnen handlade om beröring i demensvården, tjuvat saker och att slänga bort saker.
Att beröring är bra för den mentala hälsan är väl inte så svårt att förstå, alla mår vi väl bra om någon i vår närhet berör oss. Det behöver ju inte handla om sexuell beröring utan en kram, en smekning över kinden eller handen räcker långt för att göra dagen bra för mottagaren. På flera ställen inom demensvården där man prövat taktil beröring så har man kunnat minska ner den lugnande medicineringen betydligt och till och med tagit bort den helt.
Om man tjuvat något, säg den som inte gjort det, fått med sig en penna från jobbet, medvetet eller omedvetet.
Att slänga saker då? Hmmmm det där är ett svårt kapitel åtminstone för mig, jag har lite svårt att slänga saker som fungerar fortfarande. Jag är inte uppväxt i slit och slängsamhället så det är nog det som gör att jag har svårt för att göra det. Jag tycker att det är tokigt över huvud taget att köpa nya saker om de gamla fortfarande funkar. Men ibland blundar jag för allt och slänger en hel del men då är det sådant som jag samlat på mig och upptäcker att jag inte har någon användning för längre.

Idag upplevde jag en sak som lite hör ihop med prylar och det var när jag frågade flera av förskolebarnen på jobbet om vad de fått i julklapp. Skrämmande nog så svarade flera av dem att de inte kom ihåg vad de fått. Det är ju bara några veckor sedan julen var och redan minns de inte vad de fått, ett tydligt tecken på att de har redan allt de vill ha så det finns inte längre den där känslan inom dem att de fått vänta och vänta på den där saken som de så hett önskat sig. Kanske är det dags för dagens föräldrar att tänka lite på att inte mata barnen med nya prylar hela tiden. Låt dem få vänta tills de fyller år eller jul så kanske sakerna uppskattas mera.

Inte hade det hänt något med tiduret inte, helt igenfrusen bil i natt också. Fy katten för att skrapa rutor och så står det i tidningen idag om protester mot att det finns de som har bilen på tomgång för att få rutorna rena och bilen varm. Ja, det är klart att man inte ska ha bilen stående på tomgång jättelånga stunder men en minut är inte speciellt långt ska jag säga när det gäller att hinna skrapa rutor runt om. Då jag bekostar egen kupévärmare till tidningsbilen för att vara av med de här problemen och med tanken på miljön och så ska det vara så svårt att fixa till tiduret när jag säger till. Hmmmm.

Tidningarna var tidiga i natt också, skönt men det blev lite stressigt eftersom buntbilen kom samtidigt med mig och det var mycket att plocka ur från buren med riksen, den innehåller ju en massa grejor till spelbutikerna. Men samtidigt är det skönt att komma iväg i bra tid för då är man hemma tidigt och slipper stressa vidare.

Temperaturen pendlade mellan minus fyra och minus sju och tack och lov så har vinden avtaget, ja nästan avstannat helt och hållet så det kändes inte alls så kallt i natt.

Det som gör mig lite ledsen och besviken är när det kommer en reklamation på utebliven tidning fast jag ringde och sa till att jag inte kom fram till två lådor. Visserligen hade inte nattförmannen möjlighet att ta namnen på vilka som blev utan eftersom det inte bara var jag som hamnat i samma dilemma förra natten, men jag kan tycka att abonnenterna själva kan kolla först vad det kan bero på att inte tidningen ligger i lådan när de aldrig tidigare blivit utan tidning. Mycket rår vi på som tidningsbud men tyvärr inte alltid vädret. I natt var det i varje fall röjt ordentligt.

Bara några enstaka harar i rörelse i natt.

Nattens ämnen känns ganska uttjatade så de lägger jag åt sidan.

Ikväll börjar ett av mina favoritprogram på TV, Mästarnas mästare, så det gäller att allt är förberett och klart till kl 20 för efter programmet så gäller det att snabbt komma i säng.

Väder förresten, det är konstigt, förra veckan hade norra Norrland en massa minusgrader och i natt var där plusgrader, vårt avlånga land bjuder på otroliga skillnader.

I dag har yngsta sonen med familj kommit hem från en säkert välbehövlig semestervecka i Egypten, tur att det inte är lika kallt här nu som det var när de åkte så inte kontrasterna blir allt för stora vid hemkomsten.

Råttor förökar sig så fort att inom 18 månader skulle två råttor kunna ha mer än en miljon ättlingar.

Ny vecka och nya tag. Ja nya tag kan man gott säga att det blev i natt åtminstone bra tag i ratten på sina ställen då jag skulle ta mig genom snödrivorna som blåst ihop under gårdagen. Två abonnenter tog jag mig inte fram till, två som har lådorna jämte varandra i Rislycke. För övrigt tog jag mig genom om än med lite svårigheter på en del ställen, särskilt inne i Lessebo på Djurhultsvägen uppe vid sjön, där hade det som vanligt blåst rejäla drivor som bitvis gjorde att bilen gick lite som den ville och när man då ska parera bilar som står parkerade utefter gatan så gäller det att hålla tungan rätt i mun. Men det gick bra, förhoppningsvis så har det blivit röjt till natten som kommer, men visserligen blåser det fortfarande nu på kvällen men jag tror inte det kan vara så mycket snö kvar som kan flytta sig. De flesta småvägarna var riktigt bra, det hade drívit igen vid stenmurar och liknande men eftersom det fortfarande är minusgrader så var drivorna inte så hårt packade.

Temperaturen höll sig runt tre, fyra minusgrader men det kändes betydligt mycket kallare tack vare den bitande vinden.

Rådjuren fortsätter att utmana sitt liv med ideliga hopp ut på vägen framför bilen, men peppar peppar än så länge har jag lyckats rädda dem från påkörning.

Ett samtal till verkstan som sköter om våra bilar idag ska göra att tiduren ska hamna på rätt tid igen.

Tidningarna var i bra tid i natt så jag var faktiskt klar strax efter 5.30 trots lite snöhinder och så naturligtvis den eviga sagan om Orreforsvägen. Tänk i natt mötte jag vad jag trodde i varje fall var plogbilen när jag kom där men inte fasiken hade de bladet nere i varje fall för det syntes inte efter den att de kört där för det var lika mycket snömodd och vallar kvar. Fattar inte varför det ska vara så svårt numera att lägga an lite mot vägen med plogen. Drar mig till minnes de första åren vi bodde på Fetebo och snöröjaren kom 25:an med sin lastbil, var det mörkt ute så såg vi ända in hur det slog gnistor om plogen när han satte ner den mot asfalten och körde och ni må tro att vägen hade minsann inga moddsträngar efter det. Men den tiden är förbi tyvärr.

Nattens ämnen nej inget som gav mig några större funderingar så det hoppar jag över i dagens inlägg och avslutar istället med att tala om att ljuset kommer sakta men säkert tillbaka. Nu har dagsljuset ökat med 6 min på morgonen och 26 min på eftermiddagen redan. Härligt!
Ett av världens sömnigaste djur är sengångaren som sover bort 80% av sitt liv.

Lördag igen och nu har vi inga extra lediga dagar i veckorna på ett bra tag igen.

 Bilen igenfrusen, vad nu då? Snart gick det upp ett ljus hos mig, det hade ju varit strömavbrott en stund på fredageftermiddagen och då naturligtvis så går ju inte tiduret rätt igen med påföljd att bilen var kall. Men som tur var så hade jag gett mig iväg i god tid eftersom jag skulle tanka bilen innan jag körde iväg. Bitande kallt var det i varje fall att skrapa rutorna, men men bara det inte blir för ofta så går det. Men problemet kommer att återstå på natten till måndagen också eftersom det inte går att få tag i någon under helgen där som kan fixa till tiduren.

Ja i varje fall kom jag iväg bort till macken där vi hämtar våra tidningar och då fanns inte riksen på plats. Vad beror detta på? Kan väl inte vara så att tidningarna är mycket  försenade och någon missat skicka ut SMS? Killen som kör en runda i Hovet kom när jag höll på att tanka och han ställde sig lika frågande som jag och han ringde in och fick besked att bilen gått för länge sedan från Växjö så de måste ha hunnit till er. Då började vi fundera på om det möjligen var så att det var någon som inte visste om att vi bytt hämtställe. Medan jag kämpade för att få i lite bensin i min bil, ja jag fick verkligen krångla, det där med kylan och bensinpumpar av dagens mått är inte riktigt överens, så åkte i D. bort och kollade och jodå, där stod ”vår” bur. Som tur är så har D. en bil som han kunde lägga in hela buren i och ta bort den till vårt ställe så det fixade sig och gott om tid hade vi också på oss för som vanligt så kommer inte buntbilen tidigt på lördagen.

Nytankat, tidningarna i bilen och så ta del av info till mig både via brev och överlägg. Ang abonnenten som jag inte hittade igår så stod det ganska komiskt på överlägget att abonnenten har lådan jämte XX. Jo, men vilken sida om XX när det är en lådrad. Nu tror jag i varje fall att jag lagt rätt kunde med känsliga fingertoppar läsa mig till ett utnött namn som döljdes under lockkanten. Att man ska behöva leka detektiv för att få tag i rätt låda. Så var det nästa uppdrag då, det som gällde vägen som inte var röjd. Där stod det också något som jag bara kunde skratta åt. Har inte kunnat nå någon av de tre abonnenterna under dagen så lägg i postens lådor så får jag förklara för dem på måndag. Vadå, det är på landet det här och där finns inga särskilda lådor för posten om inte det är långa vägar upp till ett enda hus. Nu löste detta sig också eftersom vägen tack och lov var röjd.

Temperaturen pendlade från -9 till -12.

Radions önskemusik var verkligen av det varierande slaget i natt med mycket bra musik i min smak.

Det är långa sega nätter nu och inte blir det bättre om man är trött som jag var i natt. Dags att sova ordentligt över helgen så jag orkar en lång vecka nu efter all ledighet som jag haft. Börjar faktiskt fundera på när jag ska lägga in mina två veckors semester som jag har kvar att ta ut på tidningsdelen. Om man kunde lista ut så här i förväg när vägarna kommer att vara glashala då skulle jag utan tvekan välja dem.

Kackerlackan har en otrolig överlevnadsförmåga. Även om den mister huvudet kan den leva i flera veckor – tills den dör av svält.

Hugaligen det blir kallare och kallare. Började lite lätt på bara minus elva grader men när jag närmade mig slutet på rundan så blev det rekordkyla för min del den här vintern då termometern i bilen visade på minus tjugoen grader när jag passerade nedanför Fetebo tidigt i morse.

Tidigt kan man kanske knappast säga eftersom klockan hann att passera 06.00 innan jag la sista tidningen i natt. Detta tack vare att det fortfarande inte var röjt den sträckan som jag talade om förra natten och i natt var det om än ännu värre att köra där eftersom det hunnit bli ordentligt spårigt. Det var många gånger jag var på väg av vägen trots att jag inte höll högre hastighet än 30 km och då är en mil drygt. Igår hade jag lite överseende med att det inte var röjt med tanke på alla vägar som ska röjas men när det inte var röjt i natt hade jag absolut inte något överseende alls, det var helt bortblåst och bara ilska och frustration fanns inom mig. Att sedan veta att just den sträckan så är täckningen på mobilerna vilken jag än använder det samma med noll på nästa hela sträckan gör inte saken bättre.

Det fick bli ett samtal till nattförmannen och be honom att kontoret under dagen skulle försöka få kontakt med ansvarig för snöröjningen och påtala detta. De tre abonnenterna som bor utefter denna vägsträckan kommer inte att få tidning natten som kommer om vägen inte är röjd.

De tre som bor i andra änden på denna oröjda väg i Muggehul kan jag åka upp bakvägen mot Orrefors och svänga in därifrån och ge dem tidningarna. Visserligen extra körning men de ska inte behöva bli drabbade tycker jag eftersom det genom denna lilla by vägen är så fint röjd. Orreforsvägen är fortfarande under all kritik men trots allt farbar bara man tar det riktigt lungt.

Inte nog med att jag fick lägga extratid på den här vägen så hamnade jag stillastående bakom en barack kopplade till en skogsmaskin mitt i Ryd i natt och minutrarna tickade iväg innan det blev fritt fram för mig. Trist, trist när tiden är så knapp.

Det var relativt lugnt på djurfronten i natt mest bara några harar som skuttade fram par om par i den kalla snöhöljda natten.

Nattens ämnen handlade om datorns betydelse, fördel med kylan och till sist när det inte blev som man tänkt sig. Fördel med kylan är i så fall att det är myggfritt och att det är lätt att avfrosta frysen eftersom man kan förvara de frusna varorna från frysen utomhus under tiden.

Datorn en viktigt tingest för många även för mig, men mest gladde det mig när en dam ringde in och talade om hur viktig datorn var för henne, hon fixade sig räkning, skickade mail, sökte info och spelade lite spel och hon sa att hon skulle minsann inte klara sig utan datorn, tilläggas kan att damen i fråga var 82 år, härligt att höra någon vid så hög ålder ha den inställningen. Blev som jag tänkt mig har naturligtvis hänt många gånger men det jag började inlägget med är väl det senaste i vart fall. Man räknar med en bra natt eftersom det är kallt och inget nytt snöfall och så möts man av det som jag beskrivet.
De snabbaste impulser som överförs genom nervsystemet hos människan rör sig med en hastighet av 288 km/h.

Lite lätt snålblåst gjorde att det kändes kallare än de sju minusgrader det var när jag klev ut i natt. Lite oroad var jag över hur vägarna skulle vara i natt också. Men vi börjar väl från början. Det gällde att hitta en igensnöad bil först och främst, skönt i varje fall att kliva in i den och den är varm och skön, för det finns knappast inget som jag tycker mer illa om än att sätta sig i en riktigt kall bil. Sopa ren den från så mycket snö som möjligt och så ge sig iväg för att hämta upp riksen. Det var bara KyT extra i natt. Vänta behövde vi inte göra så länge men alla var på plats i vart fall när buntbilen kom.

De allra flesta gatorna inne i samhället var röjda och jag måste ge en eloge till nästan alla mina abonnenter ni är sååååå duktiga på att skotta vid era lådor. Största problemet i samhället är som jag tidigare skrivit om är Kostavägen för där har det blivit en rejäl vall mellan gatan och trottoaren. Någon abonnent sliter förtvivlat för att hålla rent så jag kommer till lådan men det är inte lätt. Svar från Vägverket vet man aldrig när man får, det enda jag vet är att min fråga är registrerad där, men förhoppningsvis kommer svaret innan våren är här, det stod att svar ska komma innan den 19 jan. Ska faktiskt skicka in ytterligare en fråga till dem idag och i den ska jag fråga om Orreforsvägen är vägen som Vägverket glömde. Har skickat in en fråga nu och svar innan den 21 jan, så jag må säga att de har bra framförhållning.

När jag gav mig ut på vintervägarna utanför samhället var det med lite blandade känslor, det är så vackert att titta på de snöhöljda träden men hur kommer vägarna att vara? Kom till min första avtagsväg, en liten slinga förbi en gård på vägen upp mot Fagerhult, där är fortfarande inte snöröjt ännu, med ännu menar jag ingen gång än i vinter. När kommer det att bli röjt där för annars så kommer den vägen att bli katastrofal när all snö ska bort från den. Jo, då jag har lagt en lapp i lådan om att vägen ska röjas men än har inget hänt. Snart går det inte att ta sig ut på Kostavägen igen för plogvallen som bildats där. Kom till Fagerhult och vad fint röjt det var där och med så kallt väder så var det inga problem att ta sig fram. Även ner till Målen, förbi Källeskruv, upp till Berghult, genom Transjö och ner mot Grönahult var vägarna fint röjda och lätta att köra men när jag varit upp till Karsmåla då kom problemet för plötsligt var vägen inte snöröjd. Det var som att dra ner en rullgardin, jag som innan dess nästan smånynnat lite i bilen för att det var så fina vägar blev mycket besviken. Att sedan komma fram i Muggehult och denna lilla by med bara ett fåtal hus där allt är fint röjt igen genom byn och så ut på Orreforsvägen som alltså är den väg som jag tror Vägverket glömt bort alldeles i år. Den är katastrofalt dåligt skött. Detta är en sk blå väg och det står på Vägverkets sida att den ska snöröjas när det kommit två cm snö har plogbilen normalt 5 timmar på sig att ploga sträckan. 5 timmar efter avslutat snöfall får det ligga högst 2 cm snö på vägen. Halkbekämpas normalt med sand. Om de följde detta skulle jag inte klaga för jag begriper att det inte går att få vägarna bra direkt efter avslutat snöfall men när den är så spårig sedan tidigare snö att man får sitta och parera hela tiden och när man får ett möte så gäller det att sakta ner farten ordentligt så att man inte får en sladd och krockar. Det är inte roligt att ha med sådana vägar att göra. Sista sträckan ner genom Rislycke, Ryd och Hässle var fint röjda.
Hoppas nu verkligen att det ser bättre ut natten som kommer.

Rådjuren och hararna fortsätter att utmana ödet genom att springa ganska så vilsna i nattens timmar.

Nattens ämnen handlade om ställa upp för andra, umgås med personer i annan ålder än sin egna och så till sist kylan. Ställa upp för andra har jag alltid försökt med, ibland blir man bara så besviken när inte ordet tack längre finns i så mångas vokabulär. Umgås med andra än i sin egna ålder. Det gör jag dagligen genom mitt jobb. Så var det kylan som verkar vara på allas läppar just nu. Här har vi inte drabbats hårt av kylan ännu i varje fall men det biter ordentligt på många håll i landet. Det visade alla som hörde av sig på ett eller annat sätt i natt till Vakenprogrammet. En i hemtjänsten utanför Kiruna tror jag det var sa att hon varit ute på ett larm strax innan och då visade termometern i bilen på minus 39,5 grader. Köldrekord duggade tätt under natten och i Antarktis hade man mätt upp minus 89.2 1983 och då kan man vara lycklig att man inte var tidningsbud där.

Appropå kylan och onödigt vetande så läs detta
Eskimåer använder kylskåp för att hindra att maten fryser.

Igår var de tidiga tidningarna och i natt så hade alla buden kommit extra tidigt för den skull och då naturligtvis så var de sena. Ja inte så där mycket men det skiljde en halvtimma i tid mellan de bägge dagarna.

 Tre olika veckotidningar på samma dag kräver att man har huvudet med sig så inte Allers hamnar hos en ÅR abonnent eller tvärtom, men det gick bra för min del för jag fick varken någon tidning över eller fel tidning kvar till den sista abonnenten.

Temperaturen höll sig mellan fyra och sju minusgrader.

Rådjuren fortsätter att utmana sitt liv genom att rusa fram över vägarna om de åtminstone kunde ta det lite lugnt så man slipper ställa sig på bromsen för att undvika att köra på dem. De borde förstå att det är halt nu.

Nattens ämnen handlade om efter stormen Gudrun eller rättare sagt vad man tagit sig genom och så handlade det om håret.
Det är mycket som jag tagit mig genom i livet och för varje sådan sak så blir man starkare. För oss som inte var skogsägare drabbades vi inte så hårt av stormen, visst var vi strömlösa några dygn och utan telefon men det är ju inget som man inte överlever. Värre var det för många på landsbygden som var utan ström och telefon i veckor och som kanske också drabbats av att se sin skog ligga som plockepinn. Håret, nej jag har aldrig upplevt något speciellt med håret men skrattade gott åt en del lyssnares härliga berättelser om färgning av håret och hur det blivit.

Nu återstår att se hur det blir med vädrets makter inför nästa natt, det är ju en natts ledighet men eftersom de lovar upp mot en dm nysnö så är det spännande att se om de hinner röja vägarna ordentligt.

…en loppa kan hoppa 350 gånger så långt som sin kroppslängd, det är som om en människa skulle hoppa lika långt som en fotbollsplan.