Lördag och en sällsamt lugn natt. Visserligen så var tidningarna förstås försenade men vi fick ett SMS som talade om det så det var bara att vända sig om och sova en stund till.
Det enda som förändrade natten var att två affärsbuntar som skulle till Lenhovda hade kommit med ut till oss så jag fick kasta om min runda en del för att få upp dem i tid till Lenhovdabudet som kör inne i Kosta samhälle kunde få dem med tillbaka.
Slutar den här natten med att önska er alla mina läsare en mycket trevlig advent med många vackra fönster upplysta av stjärnor och stakar.
Advent
Det är sol, det är rimfrost som glimmar,
det är snö, det är gnistrande kallt
Det är ljust några fattiga timmar
det är frid, det är ro överallt.
Man känner en andakt i sinnet
det är väl ett arv som man fått,
från kära som lever i minnet
fast själva de slumrar för gott.
Advent det är väntan och längtan,
man läste i barndomens år.
Men livet har lärt en att trängtan
till något är allt vad man får.
Nu går man ej längre och stimmar
om dan före doppareda´n,
men ser fram mot att för några timmar
få träffa barnbarn och barn.
Man får inte sluta att drömma,
för att man är gammal och grå.
Kanhända att något kan strömma
till en, som man önskat att få.
December 1981 av Ernst Häll
Vilken förmåga han hade din far att skriva fina dikter, måhända har du nog ärvt en del av honom så underhållande och roligt som du skriver.
Ha det gott i adventstid och en riktigt God Jul önskar jag dig.
//Monalisa
Jag önskar dig detsamma Monalisa och ja visst har han skrivit mycket fint och framför allt tänkvärt min far. Jag håller på att renskriva allt som han hade nedskrivet. Det var en hel kasse med anteckningsblock och småhäften om lite allt möjligt från trakterna. Det är ett många gånger svårt och tidskrävande jobb eftersom mycket av det är skrivit på dialekt och jag vill så gärna att inget av det ska gå förlorat. Det är ett arv som jag vill ge vidare till mina barn och barnbarn.