Att börja sin tidningsnatt redan samma dag som man avslutat förra är inget som jag känner speciellt mycket för, men som man är tvungen att genomföra vare sig man vill eller inte. Just så är det för mig när det är totalutdelning av VK, jag gör det för att hinna klart i tid så att nästa arbete inte ska bli lidande.
Klockan ringde alltså redan vid tjugo minuter över elva på kvällen och det var bara att gnugga sömnen ur ögonen och kliva ur sängen. För säkerhets skull ringde jag in till nattkontoret för att kolla så buntbilen hade gett sig iväg. Klartecken därifrån och då var det bara att ge sig iväg.
En katt låg överkörd på gatan just utanför där jag bor. Usch och jag som är så blödig just när det gäller döda djur, jag klarar bara inte av att ta reda på dem, en av mina få svagheter.
Mobilen ringde i min ficka också och sonen som blivit pappa igår undrade varför jag åkte iväg så tidigt. Ett kort samtal med honom på vägen ner till jobbarbilen om det lilla nytillskottet i familjen, längtan som han hade efter dottern som är hos mormor och morfar nu och så om katten som var överkörd. Han hade hört och sett en bil som körde i hög hastighet förbi tidigare på kvällen och ett ljud som han hade uppfattat som när man kör över en sådan där kabel som läggs på vägen när man mäter trafikflödet. Det var säkert då som katten miste livet.
Jag hoppades innerligt att någon skulle ha förbarmat sig över djuret medan jag var iväg på nästa jobb, men det enda som hade hänt var att någon lagt den inne vid kanten på gatan tills jag kom hem redan på förmiddagen. Förstår den tanken för de kanske trodde att katten hörde till mig eller någon annan granne och gjort detta för att man skulle uppmärksammas på vad som hänt. Men nu visar det sig att ingen känner till vems katt det är och tanken går till att det är en vildkatt eftersom det finns ett antal sådana i området pga att det finns ett äldre grannpar som matar dem. Hur det än är så någon måste ta hand om katten, den kan inte bara ligga i solen vid gatkanten. Det får så klart bli vi kvinnor som får göra det. Fick hjälp av en grannkvinna att lyfta i katten i en låda i varje fall och så skulle några hålla utsikt efter en man i grannskapet och be honom gräva ner den i skogen. Men senare idag när jag kom hem efter en utflykt med barnbarnet till Tingsryd så var kartongen och katten där fortfarande. Så jag antar att det blir jag som måste ta på mig uppdraget att gräva ner den i varje fall. Önskade att den som körde på katten tagit sitt ansvar och gjort det istället.
Men vad berodde det på att jag kom hem redan på tidiga förmiddagen idag då istället för att jobba min vanliga tid. Jo, en överenskommelse med en kvinna från Radio Kronoberg att jag skulle läsa in några korta berättelser gjorde att jag istället åkte och städade igår kväll, därav det korta inlägget igår.
För att återgå till tidningsarbetet så gick rundan bra och jag var klar till femtiden. Från att ha varit några plusgrader när jag gav mig iväg till att bli några minusgrader under rundan samt att djuren som gladde mig levande i natt var bla en älg, en grävling och naturligtvis rådjur och harar.
Kom ihåg, om du behöver en hjälpande hand så hittar du en i änden av din arm.
När du blir äldre kommer du att upptäcka att du har två händer.
En för att hjälpa dig själv med och den andra för att hjälpa andra med
- AUDREY HEPBURN -