Ny vecka och bara fem jobbardagar, helt fantastiskt skönt, det är nog bara vi som jobbar som tidningsbud som kan fatta hur skönt det är att få två hela nätters sömn i följd.
Sju grader plus och faktiskt steg temperaturen någon grad tills rundan var avklarad, men sedan sjönk den tills det var dags att ge sig iväg till nästa jobb.
I natt var de bara fem-tio minuter sena och det får jag väl inte klaga på.
Många intressanta ämnen på nattradion i natt.
12-åring hotade en fjärdeklass med ett vapen och sa att han skulle döda dem. Detta har hänt i Sverige. Nu visade det sig att det var ett soft air guns gevär men vad hjälper det de är ju så lika riktiga vapen och han sköt med gummikulor i klassrummet. Fruktansvärt att sådant kan hända och vad ska detta sluta när en tolvåring gör en sådan här sak. Det som gjorde mig allra mest f*b var den mesiga rektorns kommentarer när man frågade varför inte skolan gjort en polisanmälan av händelsen.
Nästa ämne var vad man skulle locka med för att just jag skulle bli kommunpolitiker. Nej, nej, det finns inget som man kan locka mig med när det gäller den biten. Jag är och förblir en politisk vilde och ingen kan få mig att ställa upp och inordna mig i leden.
Så var det om EU ska få införa en lag om registrering av flygpassagerare, där allt i princip om mig i så fall ska sparas i många år för att kunna spåra terrorister eller annan kriminalitet. Ja, varför inte, kan man på så sätt få fast brottslingar som sysslar med grov brottslighet så inte spelar det mig någon roll.
Sista och långa ämnet för natten var om jag skulle vilja radera något ur mitt minne. Frågan kom upp eftersom forskare har lyckats att göra försök på möss att radera vissa specifika saker ur minnet hos dem. För mig är det otänkbart. Visst finns det saker som man bär med sig som man skulle vilja ha ogjort och händelser som satt djupa spår inom mig men till att ta bort delar av minnet är steget mycket långt för mig. Det är ju trots allt en del av mitt liv.
Sist så var det en händelse på nyheterna som jag reagerade starkt på och det var att ett gäng 15-åringar hade rånat två sjuåringar på deras varor som de handlat. Vad katten är vi på väg? Nej, nej och åter nej, nu måste vi vuxna sluta att vara så flata utan säg ifrån på skarpen istället för att ge bara en klapp på axeln och lilla vän så får du inte göra. Har de inga föräldrar som säger ifrån får väl någon annan vuxen göra det.
Jag tänker ofta på var Nisse som jag levde med under några år ofta berättade om sin uppväxt i storstadsregionen berättade. På hans tid så var det alltid så att det var några som fanns hemma hela dagarna och ”höll koll” på alla ungar, vare sig det var egna eller andras. Satkärringar som han sa att man tyckte då, när de var där och tillrättavisade och skällde på barnen om de gjorde något galet. Idag som han sa är man glad att de fanns där.
En vis man gör sist det en dåre gör först.