Även i natt var det så där med temperaturen. Varmt och gott hemma i Djurhult och sedan blev det som vanligt kallare och kallare.
Tidningarna var i skaplig tid men som vanligt på fredagarna är det många olika titlar att sprida ut så gott det går i bilen för att komma åt dem lätt och få tag i rätt tidning till abonnenterna. På tal om rätt tidning så var det någon som smugit dit en märklapp i sin tomma bricka, men mig lurar man inte.
Nattens ämnen var vindkraftverk och vad man tyckte om Stockholm. Det där med vindkraftverk är jag lite kluven till, det är inte direkt några skönheter i naturen eller ute till havs och det jag funderar över är hur djurlivet påverkas av vibrationer som jag kan tänka mig blir i marken runt omkring. Annars tycker jag att tanken är bra för att slippa kärnkraften. Ja, ja jag vet att kärnkraften är bra i mångas ögon och det är den säkert också men det jag reagerar mot är att vi inte kan ta vara på avfallet själva utan ska stjälpa över det på andra länder. Sedan vet vi ju hur stor skada som sker ifall det händer något med dem, vem minns inte Tjernobyl och Harrisburg. Nästa ämne och det längsta var om vad man gillade Stockholm. För egen del har jag inte mycket att säga där eftersom jag bara besökt huvudstaden en gång och det jag reagerade på var stressen, att folk inte kunde gå utan var tvungna att springa. När jag lyssnade på alla som ringde in så är jag tydligen inte ensam om att tycka så. Men en annan sak som jag tänkte på när man hörde folk kalla stockholmare för allt möjligt och inte var det så vackra ord som nämndes om dem precis. Då tänkte jag att det är konstigt att stockholmare får man kalla för hur mycket nedsättande som möjligt utan att någon skulle komma på tanken att säga att det är fel men om vi bara säger hälften så elakt om invandrare då är vi rasister.
Ja så var det djuren efter rundan, det tycker jag är trevligare att prata om. I natt var det inte så mycket vilda djur i rörelse i varje fall inte jämte eller på vägen men istället värmdes mitt hjärta när jag såg de söta nyfikna kalvarna uppe i Muggehult när jag vände där. Pratade lite med dem och det som är så fantastiskt med djur är att de drivs av nyfikenheten att komma närmare och närmare. Nästa uppehåll för mig blev i Rislycke där en flock får går och betar jämte vägen och där var det härliga lamm som lekte i morgonsolen. På åkern låg det några stockar och där hade de små ulltussarna roligt. De hoppade upp och ner på stockarna och det var precis som om de lekte herren på täppan med varandra. Lite lekfulla knuffande på varandra så att någon fick lämna stockarna för nästa herre. Kunde bara inte låta bli att stanna en stund och följa leken som skedde under värdig uppsikt av tackorna. Natten som kommer åker kameran med igen för detta vill jag ha som ett minnesbild att plocka fram när vinterstormarna ryter och snön vräker ner.
Världens bästa doktor är veterinären.
Han kan inte fråga sina patienter vad det är för fel – han måste veta
- WILL ROGERS -