Nu har jag gjort mig förtjänt av bannor, hade en Land över när jag kom tillbaka och inte kan jag för mitt liv komma på vem stackare det är som blivit utan sin tidning heller. Där ser jag, skulle inte varit så stöddig igår.
Temperaturen fortsätter att pendla ner mot och strax under nollan fortfarande. Visserligen blir dagarna oftast fina men alla har inte vågat vara så tuffa som jag så de har planterat ut i urnor och krukor ännu. Peppar, peppar hittills har mina växter klarat sig från att frysa sönder men det kommer kanske nu när jag skrytit med det också.
Natten var lugn och tidningarna i bra tid. Men oj vad det börjar bli skräpigt inne på Bikupans skolgård, allt för många som missat vad papperskorgarna är till för.
I natt var det relativt lugnt på djurfronten också.
Tänk vad alla ni som sover gott i den riktigt arla timmen på dygnet går miste om mycket vid denna årstiden, det underbara ljusets återkomst, alla djuren, fåglarnas kvitter och sist men inte minst alla underbara dofter.
Gott om skratt fick jag mig i natt när Hovmantorpsbuden gjorde allt för att överträffa varandra med vad de var stolta över sig själva för. För övrigt så var det inte direkt något som tilltalade mig när det gällde nattens ämne, men så kan det ju vara, inte allt som får hjärnkontoret att sätta igång och arbeta.
Tack skickar jag till min kusin med man som skickade mig ett kort ett uppmuntrande ord efter införandet i SMP om min blogg, hoppas ni två läser detta nu och förstår att det gladde mig mycket att få den hälsningen.
Att känna tacksamhet och inte uttrycka det är som att slå in en present men inte ge bort den
- WILLIAM ARTHUR WARD -