Tidningsbud.nu- Livet ur ett tidningsbuds perspektiv!

Jag måste säga att jag fattar inte hur Trafikverket tänker………..i natt eller rättare sagt redan igår kväll kom det underkylt regn och la sig med ett rejält lager på kalla vägbanor och vad händer då? Jo, så klart blir det blixthalka och då om någon gång är saltet bra…..är vad jag tror i varje fall. Men då lägger man inte på salt. När vi bud kom för att starta upp våra rundor strax före kl 02 hade man nyss haft på salt på riksväg 25 så den började så smått lena upp men killen som kom från Karlskrona sa att genom hela Blekinge så hade man inte saltat, han sa att det var kanonhalt. Jag upptäckte det också eftersom varken vägen till Kosta eller 28:an var saltade när jag körde och det hade gått många timmar sedan det underkylda regnet kommit. Men så kan man häva på salt på helt torra vägar så att de blir blöta, fattar ingenting.

Det var någon grad kallt och småvägarna var också blixterhala på sina ställen men jag klarade mig ändå med bara en tio minuters extratid och det så klart inom marginalen för vad jag får betala själv för. Jag blir mer och mer irriterad över detta eftersom inget händer i den frågan.

Det var ganska mycket djur i rörelse i natt, det började med en räv redan på vägen ut till Hässle sedan var det både gott om harar och rådjur där.

Nattradions ämnen fortsätter att ge mig väldigt lite tankeverksamhet. En natt handlade det om vilket arbetsredskap som var viktigast och det glömde jag nog kommentera tror jag. För mig som tidningsbud är det helt klart bilen för utan den skulle jag visserligen få mycket motion men knappast hinna så mycket mera än att dela ut tidningarna på dygnets timmar. Mitt andra jobb är det nog svepen med stativ som är viktigast.

Tittar inte mycket på TV som jag säkert sagt förut många gånger men läser och hör talas om vissa program och nu är det tydligen något på gång även i Svenska förhållande om mammor som gör sina små barn till fotomodeller och med allt vad detta innebär. Har vid något tillfälle halkat in på något sådant program från Amerika och det enda jag kan säga är fy f*n hur kan man både som föräldrar och från TV göra något så illa med sina barn. Säg inte att barnen vill detta, det tror jag inte en tum på. Efter sådant här så kräver samma människor att samhället ska ta vara på och göra allt för dessa vrak till människor som inte orkat ta motgångarna. Varför jag inte tror på att barnen vill bottnar sig i att jag för det första är fyrabarnsmamma och minns glädjen i ögonen när mina barn kom in skitiga och trötta efter en lång dag ute med lek och stoj. Jag minns också när vi en period, en av perioderna som vi bodde på landet hade ett litet dagbarn en flicka som kom med så fina kläder på sig att så fina hade inte ens mina när de skulle gå bort. Men den här flickan kunde komma med vita byxor och någon ljus jacka och finskor till mig på morgonen och skulle vara hela dagen hos oss tillsammans med två flickor som var vana att kunna göra vad som helst utan att tänka på vad de hade på sig. Djur och natur var ju vårt ledband inom familjen. Jag bad mamman ta med sig andra kläder till henne, kläder hon inte behövde vara så rädd om, då säger mamman att men hon vill bara ha finkläder för hon går bara omkring när hon är ute. Och visst mycket riktigt så trippade flickan fram när hon var ute men hon grät också när hon såg mina egna flickor krama djuren, leka i sandlådan, cykla i vattenpölarna mm mm. Till slut valde jag att ta på flickan av mina egna barns kläder när hon var hos oss och de första dagarna trippade hon fortfarande fram ute men när några dagar gått så släppte allt och hon slängde sig i lervällingen och rullade runt och lekte som barn ska göra. Jag var alltid tvungen att skrubba henne ren innan mamman kom för att hämta henne och tilläggas ska att mamman trodde inte på mig förrän den dagen hon kom tidigare och skulle hämta henne.

Inläggets latinska citat……………….
”Ab imo pectore” – Av hela mitt hjärta