I natt var det dags för nästa tidningsbud att ha mätning av sitt distrikt och jag fick mig några minuters snack med chefen för regionen innan tidningarna kom. Han blev mycket förvånad när jag talade om att jag höll med egen kupévärmare i tidningsbilen. Frågan blev aktuell när han hörde sig för om hur det var med tiduren och hur långt innan de gick igång. Jag nämnde för de som utförde tidmätningen på mitt distrikt att det är för snålt med tid för att bilen ska hinna bli varm och rutorna isfria, skönt att höra att det inte gick in genom ena örat och ut genom det andra.
Jag påpekade även för honom i natt det där med att jag måste tjata för att få bilen tvättad och hur långt det är mellan gångerna och att jag varit utan gummimatta på förarsidan sedan jag fick bilen. Ska vi som kör vara rädda om bilen och köra ekonomiskt så måste faktiskt det andra funka också och han höll med mig och skulle ta ett snack med bilansvarige om detta.
Så till hur natten var. Riktigt besvärande dimma var det i varje fall, det är ingen höjdare att köra nära nio mil och inte se mer än ett fåtal meter framför sig. Det tröttar ögonen oerhört. Samtidigt så pendlade temperaturen runt nollan så man visste faktiskt inte riktigt om det skulle kunna vara halt på sina ställen. Men som tur var så tror jag inte att det var det, märkte i varje fall inte av det.