Pessimisten och optimisten

0

Skrivet av Inga | I kategori Nattdagbok | den 2009-11-24

Plus sju grader och lite lätt regn i luften var det den här natten då vi delat ut abonnemangskampanj åt Smålandsposten. Det känns faktiskt ganska meningslöst för det brukar inte ge speciellt många nya abonnenter och om det gör det så är de oftast kortvariga. De utnyttjar kampanjerbjudandet och sedan blir det inte mer. De få kronorna som de ger oss bud i fickan kan man både ha och mista för det tar extra mycket tid att springa upp i alla trappuppgångar som man annars inte har någon tidning i.

Trött var jag också, det hjälper inte att man har goda föresatser att gå och lägga sig tidigt för när det börjar närma sig läggdags så är det hux flux så mycket som man kommer på att man ska göra, varför ska det alltid vara så?

Nu har jag i varje fall anmält mig till budträffen med julinspiration, det blir bara två av oss från Lessebogänget som åker in.

Motorvärmaruttaget, funkar det inte eller har min kupévärmare lagt av? Måste komma ihåg att ringa Fröjds och kolla med dem, skulle ju gjort det igår men det där med minnet är inte det bästa. När jag väl klivit ur tidningsbilen så verkar allt som har med den att göra försvunnit ur hanteringen och så svär jag över mig själv när jag sätter mig i bilen igen nästa natt. Felet är förstås att när man väl upptäcker de där småsakerna så kan man inte ringa direkt och säga till om dem som man kan med jobb som man har på dagen.

Det var en hel del rådjur i rörelse i natt och ett utmanade verkligen sitt öde och hoppade fram precis framför bilen och det var en hårsmån från att jag klippt det med fronten på bilen. Men lycklig ovetande om hur nära det var att inte längre kunna skutta fram i skogen pigg och kry så smet snabbt över vägen och in i skyddande skogen igen.

Nattens ämnen då, ja egentligen var det nog bara ett som jag funderade något över och det var hur man använde sin dödtid. Dödtid är något som man som tidningsbud får lära sig at leva med många gånger. Sitta där i bilen och bara vänta och vänta. Jag har hunnit virka flera dukar, sticka raggisar, läsa böcker under årens lopp och ibland har jag slumrat till, kanske det allra bästa att utnyttja tid som bara finns där och man inte kan göra något annat än vänta på. Nu vet jag att det är många som säger att sova går ju inte att göra så där på beställning, men det har jag aldrig haft några svårigheter med.

Pessimisten säger att det är ett moln för solen, optimisten säger att det är en sol bakom molnet.

Skriv en kommentar