Klemens och Katarina frös inte ihop så då ska det enligt bondepraktikan inte bli någon lång sträng vinter. Men i gengäld var det ett enormt överskott på rönnbär i höst och det sägs båda en sträng vinter. Ja det blir nog inte annat än att vänta och se vilket som blir mest rätt. Eller kanske är det som min gamla mor alltid sa, att sedan de började skicka upp en massa saker i rymden så slutade alla gamla tecken fungera.
Ja då startade onsdagen med ett SMS som talade om att tidningarna var 25 min sena. Nej, nej och åter nej tänkte jag, visserligen trött så det gick ju att lätt somna om några korta minuter men ändå, jag hade hellre velat få de minutrarna innan nästa jobb. Men man kan inte få allt som man vill här i livet så det är bara att acceptera fakta och ta dagen som den kommer.
Sitter här nu i kväll i varje fall med en ”j*la” värk i ena höften, så jag hoppas verkligen att den ger sig något för annars blir morgondagen inte något att se fram mot. Värk har jag jämt men det är ju så att man vänjer sig vid smärta som finns där hela tiden, det är först när den blir värre som man lägger märke till den extra mycket. Men skit det samma jag klarar ju att kliva ur sängen och det är långt från alla som kan så jag får slå bort de gnälliga tankarna och satsa på lite positivitet istället. Men ibland så är det inte så enkelt när många som man möter just nu är så destruktiva i sina tankar, de bara tar och tar en massa energi från en utan att ge tillbaka något. Inte kan man undvika dem heller när de finns på jobbet varje dag.
Det var inte fullt så varmt i natt, faktiskt bara fem plusgrader och regn nästan hela rundan. Däremot nu ikväll när klockan är snart läggdags så är det över nio plusgrader.
Äntligen har man lärt sig att vi tidningsbud faktiskt klarar av att lägga även HJ i rätt låda utan namn på tidningen. Det var på tiden, för i så många år som vi delat ut andra veckotidningar utan problem så var det ine en dag för tidigt att även få HJ utan att behöva kolla varenda tidning.
Hoppsan, här var det stenar nedrivna från en stenmur. Verkar lite skumt eftersom det är en stenmur jämte högstadieskolan, knappast tänkbart att det är husägaren som slängt ner stenarna på gatan. Risken är väl stor att det är några klåfingriga ungdomar.
Så var det nattens ämnen, det handlade om de hemlösa, om grisarna och om vad man äter till frukost. Vad jag förstod på samtalet i natt så skulle man pröva ett nytt sätt att låta de hemlösa som vill få en lägenhet direkt istället för att de måste slussas via gruppboende till eget boende. Säkert jättebra för några som fixar detta, men det finns säkert många som behöver hjälp på vägen till eget boende och så finns det de som inte vill ha någonstans att bo, de vill leva utanför samhällets normer och då måste de få göra det anser jag.
Att även svenska grisar far illa visar det sig och är man förvånad över det, nej inte jag i varje fall, varför skall vi vara så mycket bättre än andra. Det finns de bland oss också som bara ser till pengarna och skiter fullständigt i att djuren ska må bra. Eller är det lite som Emils pappa sa ”att grisar ska inte ha roligt”, men med det menade han förstås inte att de inte skulle ha det bra. Frukost, ja den är viktig och det vet jag som så många andra och skulle önska att jag hade bättre med tid att äta den i lugn och ro även på vardagarna. Men tyvärr så måste jag prioritera andra saker som jobb och sömn så oftast blir det att slänga i sig lite bara för att orka hela dagen. Inte nu så att det för den skull blir en massa onödigheter och dålig mat utan det är just att få ro vid frukosten. Däremot tar jag tillfället i akt när helgen kommer och verkligen njuter av min frukost.
Att leva är inte nog; solsken, frihet och en liten blomma
måste man ha. – H.C Andersen